Unga vÀljare Àr otrogna men noggranna

Om partierna i riksdagsvalet vill fÄnga ungdomar Àr det saklig information och goda argument de ska anvÀnda sig av. FörstagÄngsvÀljarna Àr noga med att rösta "rÀtt" - men de bestÀmmer sig inte förrÀn under sista veckan före valet.

ÖSTERGÖTLAND2002-07-30 06:56

- De unga vÀljarna har en vÀldigt intellektuell instÀllning nÀr de ska lÀgga sin röst. I huvudet listar de för- och nackdelar med de olika partierna. Och de vill inte höra en massa kÀbbel partierna emellan, de vill bli tagna pÄ allvar, sÀger Henrik Oskarsson, forskare vid statsvetenskapliga institutionen pÄ Göteborgs universitet.

Han har studerat hur förstagÄngsvÀljare (18-21-Äringar i varje val) beter sig nÀr det Àr dags att lÀgga sin röst.

Han har bland annat kommit fram till att:

Unga vÀljare Àr otrogna sitt första parti.
Bara för att de röstar pÄ centern första gÄngen, innebÀr det inte att de fortsÀtter att göra det. UngefÀr 40 procent av de förstagÄngsvÀljare som röstar i Ärets val kommer att lÀgga sin röst pÄ ett annat parti i valet 2006.

- Förr var det viktigt för partierna att fÄnga ungdomarna i deras första val. I dag Àr man ung mycket lÀngre och Àr socialt rörligare. Man pluggar, reser och mÄnga bildar inte familj förrÀn efter trettio, sÀger Henrik Oskarsson.

Det innebÀr att ungdomarna gör mÄnga av sina politiska erfarenheter senare i livet Àn tidigare generationer. Förr slutade man skolan och började dÀrefter arbeta, sedan hÀnde inte sÄ mÄnga fler förÀndringar i livet.

- Men jag tror att partierna fortfarande tror att det Àr viktigt att fÄnga förstagÄngsvÀljarna.

MÄnga unga ser det som sin plikt att rösta och Àr mÄna om att lÀgga rösten rÀtt.

- De kÀnner sig stolta över att vara "riktiga" medborgare nÀr de fÄr gÄ och rösta. Och de Àr vÀldigt noga med att informera sig om vad partierna vill, sÀger Henrik Oskarsson.

ÄndĂ„ Ă€r mĂ„nga unga röstare trendkĂ€nsliga. Oskarsson konstaterar att det kĂ€nns "psykologiskt skönt" att rösta pĂ„ ett parti som har medvind och som mĂ„nga andra vill rösta pĂ„. Det Ă€r som en bekrĂ€ftelse pĂ„ att det man sjĂ€lv tĂ€nkt Ă€r rĂ€tt.

Tjejer och killar röstar olika.
Trenden under 1990-talet har varit att unga tjejer röstar pÄ vÀnstern och miljöpartiet. Unga killar röstar pÄ moderaterna. TvÄ frÄgor skiljer dem Ät dÄ det gÀller vÀrderingar: Killar sÀtter teknisk utveckling högt upp pÄ listan över viktiga frÄgor. Tjejer sÀtter jÀmlikhet mellan könen.

Henrik Oskarsson tror att det Àr svÄrt för unga vÀljare med liten politisk erfarenhet att skilja pÄ partierna i "mittengröten" som han kallar det. DÄ Àr det lÀttare att fastna för de som profilerar sig mer.

- Att tjejer röstar pÄ vÀnstern och vÀrderar jÀmlikhet högt kan vara en följd av allt prat om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan könen som varit de senaste Ären, sÀger Henrik Oskarsson.

En god valrörelse Àr mycket viktig för unga vÀljare.
Eftersom ungdomar inte har sÄ stor politisk erfarenhet behöver de ha information frÄn partierna.

Den inhÀmtar de framför allt frÄn debatter och uttalanden i valrörelsens slutspurt. Och de vill att informationen ska vara saklig och inte bestÄ av smutskastning av andra partier.

Unga vÀljare bestÀmmer sig sent.
Bara en av fem förstagĂ„ngsvĂ€ljare vet i dag hur de ska rösta. Över hĂ€lften bestĂ€mmer sig inte förrĂ€n sista veckan innan valet.

Henrik Oskarsson tror att dagens unga vÀljare kommer att bli mer trogna ett parti och att skillnaderna mellan killars och tjejers röstande slÀtas ut nÀr de blir Àldre.

- SÄ har det varit tidigare. Men det Àr omöjligt att sÀga. Det ser vi inte förrÀn om 30-40 Är.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!