På öron-, näs- och halskliniken (ÖNH) på universitetssjukhuset har man på två, tre år gått från att ha haft 17 sjuksköterskor till fyra. Arbetsmiljön är ansträngd minst sagt. Nu har läget blivit så allvarligt att kliniken knappt klarar att bemanna sin 24-7-verksamhet för Östergötland och hela den sydöstra sjukvårdsregionen där Jönköping och Kalmar ingår.
– Det har varit en stor osäkerhet kring hur hösten ska lösas, säger Tatiana Jaklovska, verksamhetschef. Sommaren klarade vi med egen personal, hjälp från bemanningsenhet men för hösten har vi knappt någon marginal.
Det stod mellan att stänga vårdavdelningen på helgerna och skicka patienter till andra avdelningar. Men ÖNH:s erfarenhet av den arbetsbelastning som satellitpatienter skapar och som fått många sjuksköterskor att sluta satte stopp för de tankarna.
För att klara hösten siktar kliniken på att anställa underläkare, det vill säga läkarstudenter och läkare i väntan på AT som ännu inte har fått någon legitimation. Dessa ska jobba nära undersköterskorna.
– Som universitetssjukhusenhet ser jag väldigt allvarligt på en situation där vi inom högspecialiserad vård, med ansvar för sydöstra sjukvårdsregionen, inte skulle kunna ha en 24-7-verksamhet och garantera en kompetent omvårdnad, när våra länssjukhus i Kalmar och Jönköping kan ha öppna avdelningar. Jag har inte velat hamnat i den här situationen därav beslutet, trots att det är kontroversiellt.
Att fylla ut luckor med underläkare blir allt vanligare runtom i Sverige, men får hård kritik både från underläkarnas egna fackförbund och Vårdförbundet. Bland annat för att underläkare inte läser någonting om omvårdnad och att man inte lär sig något om läkemedelshantering.
– Den läkare som kommer att behöva hantera uppgifter som är konventionellt förknippade med sjuksköterskekompetens kommer att få en introduktion förstås, säger Tatiana Jaklovska. Från början såg vi ett behov av fem underläkare men nu kommer vi bara att behöva en, tack och lov. Vi har kunnat bemanna upp med undersköterskor och minska antalet vårdplatser.
ÖNH är en av de enheter som har fått ta emot mest satellitpatienter, det vill säga patienter som egentligen vårdas på andra avdelningar. Det har resulterat i en stor vårdtyngd för sjuksköterskorna, vilket har fått många att sluta.
– Vi har sett det här komma en tid och har signalerat det också, det är inget som hände från en dag till en annan. Men alla har haft ett tufft läge, säger Tatiana Jaklovska och tillägger:
– Vi förstår att vi kommer att bli ifrågasatta men vi har tittat på arbetsbeskrivningar och då ser man att även underläkare behöver färdigheter som sjuksköterska.
Tatiana Jaklovska ser stora kompetensvinster med att underläkare får jobba närmare patienter och komma ifrån administration som de annars lätt hamnar i.
–Det är inte bra för läkargruppen och framtida kollegor heller.
Handlar det här om att ersätta sjuksköterskor?
– Nej, vi kommer aldrig att klara oss utan sjuksköterskor. Men alternativet var att antingen stänga avdelningen under helger eller överbrygga det tuffa bemanningsläget med alternativ lösning.
Vad ser du för risker?
– Vi vet att den lösningen är kontroversiell och diskuteras frekvent. Men att utlokalisera patienter är en stor patientsäkerhetrisk. Vårt område är heller inte enkelt att lägga på andra enheter då vi gör väldigt instrumentkrävande undersökningar. Vårdtyngden på våra inneliggande patienter har ökat senaste åren.