Tropisk parasit hotar det östgötska nötköttet

En tropisk parasit som angriper nötkreatur har ökat med stor hastighet i Östgötaregionen och stora mängder kött måste kasseras. "Det här är väldigt oroande", säger lantbrukaren Per Helgesson.

Det östgötska nötköttet hotas av parasiten Parafilaria som sprids via ansiktsflugan. Köttet blir otjänligt som människoföda.

Det östgötska nötköttet hotas av parasiten Parafilaria som sprids via ansiktsflugan. Köttet blir otjänligt som människoföda.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Östergötland2022-06-21 11:00

Nyligen hölls ett stort informationsmöte på Svensksunds gård på Vikbolandet av lantbrukarföreningen Växa, som främst riktar sig till mjölk- och köttföretagare. Ett 40-tal lantbrukare deltog.

Den tropiska parasiten Parafilaria ökar kraftigt just i Östergötland och gör delar av nötköttet otjänligt som människoföda. Den får hjälp att spridas av den så kallade ansiktsflugan som fungerar som mellanvärd åt parasiten.

– Enligt uppgifterna från vårt slakteri har det skett en fördubbling av antalet besiktningsanmärkningar varje år från 2020. Under 2021 var det dubbelt så många som 2020 och 2022 dubbelt så mycket som 2021, säger Rune Elebring, inköpare på Scans slakteri i Linköping.

undefined
Det östgötska nötköttet hotas av parasiten Parafilaria som sprids via ansiktsflugan. Köttet blir otjänligt som människoföda.

En uppskattning, enligt Rune Elebring, är att antalet besiktningsanmärkningar på grund av parasiten och som lett till större kasseringar av kött gått från cirka 50 under 2020 för att sedan fördubblas varje år sedan dess. Även om inte allt kött på varje drabbat djur behöver kasseras måste åtskilliga kilo skäras bort och det blir det ekonomiskt kännbart för både slakterierna och lantbrukarna.

– Givetvis är det oroande även för oss. Vi har brist på svenskt kött och behöver varenda kilo, så vi drabbas också. Vi har kostnaden för djuret, har gjort allt arbetet på köttet och får sedan bara lägga det i kadaverlådan för destruktion. Det är inte alls bra, säger Rune Elebring.

– Det blir ett stort avbräck för lantbruket. Branschen är redan hårt pressad ekonomiskt och redan små marginaler blir ännu mindre. Det är väldigt olustigt även om vi varit förskonade, säger Per Helgesson som driver Svensksunds gård tillsammans med sonen Albin.

undefined
Trots en idyllisk inramning med grillning och milsvid utsikt över Svensksundsviken var ämnet desto allvarligare. Östgötabönder samlades på Svensksunds gård för att få information om den tropiska parasiten av Ingeborg Tormalm, djurhälsoveterinär Växa.

Ingeborg Tormalm är djurhälsoveterinär på Växa i Söderköping och hon oroas över den snabba utvecklingen.

– Fram till 2017 var det bara 0,5 procent slaktanmärkningar på grund av Parafilaria. Det har ökat lite i hela landet, men just i Östergötland är det extra mycket och är nu uppe i 2,5 procent. Nu är också första gången vi fått en rapport om att ett helt djur blivit kasserat. Det har vi inte varit med om tidigare, säger hon.

undefined
"Branschen är hårt pressad ekonomiskt. Redan små marginaler blir ännu mindre. Jag hörde talas om parasiten första gången för ett halvår sen. Tack och lov har vi varit förskonade", säger lantbrukaren Per Helgesson som var värd för informationsmötet om Parafilaria.

Bilden av ökningen just i östgötaregionen bekräftas också av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala och rådgivningsföretaget Gård & Djurhälsan där djurhälsoveterinär Virpi Welling haft ett möte om Parafilaria med SVA och Livsmedelsverket.

– Vi hade mötet på vårt initiativ, där vi diskuterade ökningen. Vi har fått en hel del samtal från oroliga djurägare som fått köttkassationer. Vi kommer att sammanställa en skriftlig information tillsammans med SVA om vad man kan göra för behandling och förebyggande åtgärder för att hindra smittan, säger Virpi Welling.

undefined
Med anledning av den snabba ökningen av Parafilaria i östgötaregionen hade lantbrukarföreningen Växa ett informationsmöte hos lantbrukaren Per Helgesson på Svensksunds gård.

Varför Parafilarian frodas just i Östergötland finns det inget riktigt svar på. Parasiten finns i Afrika och i ett fåtal europeiska länder. Även under 70- och 80-talet fanns fall i Sverige och östgötatrakten, men sedan har de varit väldigt få.

– Troligtvis har den funnits latent i alla år. En anledning kan vara gynnsamma somrar för ansiktsflugorna och bristfällig bekämpning av insekter och så börjar den öka igen. Nu måste vi trycka tillbaka den, säger Virpi Welling.

– Att Parafilaria dök upp på 70-talet kan bero på att det importerades en hel del levande djur då. Nu har vi inte haft djurimport på cirka 30 år i större omfattning, så jag tror att parasiten kom med importerade djur.

Borrar hål i huden

Kallas också "grönt kött" då den angripna delen får en grön färg.

Den vuxna honan lever mellan huden och muskulaturen i bindväven. När den ska föröka sig borrar den små hål i huden och lägger sina ägg. Det ger en liten hudblödning hos djuret vilket bland annat lockar till sig ansiktsflugan som får med sig äggen.

Flugan attraheras också av tårvätskan i djurets ögon. Äggen ser sin chans att komma in i ögonslemhinnan där de utvecklas till larver och vandrar in under huden och fullbordar livscykeln.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!