– Generellt har kylan inte varit ett problem förrän nu för de vårsådda grödorna. Så länge de är i backen är det ingen större fara, men nu har det som såtts tidigt börjat komma upp, säger han.
För det som kommit upp är det känsligt när det blir minusgrader på nätterna, framförallt för bönor, ärtor och oljelin som odlas mycket av i Östergötland.
Höstsådden påverkas också av kylan.
– Nu skulle höstrapsen, under någon form av normalår, ha börjat blomma. Det gör den inte för att den är så tillbakahållen, säger han.
Plantorna viker ner sig under natten och står så hela dagen. Under några dagar alldeles i början av maj var det varma dagar, men kalla nätter.
– Grödorna som är höstsådda är programmerade för att de ska vila när det är kallt och när det går över en viss dygnsmedeltemperatur så går de igång. När det sen går ner och blir vinter igen och är sommar och vår på dagarna då vet de inte hur det ska vara.
– Än så länge ser vi inga direkta skördeskadeeffekter av det här, men om det fortsätter kan det bli så.
Lantbrukare som odlar potatis har försökt vänta in lite värme.
– Kylan är inget bra. Kring Motala, Vadstena och ner mot Mjölby är det mycket potatisodlingar och man vill inte gå igång för tidigt och sätta potatisen när det är för kallt på nätterna.
Många lantbrukare är ändå igång nu och sätter potatis eftersom det redan är så långt fram i maj.
– Idag har potatisodlare också större arealer så man måste komma igång för att hinna, säger Peter Borring och fortsätter:
– Det som alltjämt är det stora problemet är att vi har det väldigt torrt i markerna. Det är jättetorrt i markerna.
Både höstsådda och vårsådda grödorna behöver fukt för att växtnäring som tillfört ska frigöras och gräsodlingen på vallarna står nästan helt stilla.
Många lantbrukare som har mycket vallodling är nervösa för skörden.
– Första skörden är en och en halv, två veckor försenad.
Förutom bristen på fukt i åkrarna finns det också lantbrukare som har problem med vattentillgång i sina brunnar.
– Det finns en hel del som har problem, säger han.
Normalt kommer det rikligt med nederbörd under vintern som gör att grundvattennivåerna återställs.
Rejält med nederbörd nu skulle kunna innebära bra förutsättningar för lantbruksgrödorna, men även med en regnsommar kan grundvattennivåerna vara oförändrat låga.
– Vi har så låga nivåer nu så allt regn som kommer nu ihop med värme kommer att sugas upp av växtligheten. Och är det tillräckligt varmt i luften sker ju en avdunstning.
Peter Borring menar att vattenbristen kan ta sig två uttryck om vi får en regnsommar.
– En riktig regnsommar där turisterna gnäller och kanske vi bönder gnäller för att det blir för blött i markerna så kan det ändå ironiskt nog vara så att det kommer att vara låga grundvattennivåer. Vi har så lite grundvatten med oss från början.
Kyla och torka har satt sina spår.
– I år har vi redan lagt rekordåret bakom oss. Vi har redan tappat för mycket kraft i grödorna, men man ska ju inte som bonde ge upp och tänka att hela det här året blir skit.
Den milda vintern har varit bra för grödorna.
Kommer det bara regn i rimlig tid kan skördarna bli bra och regn skulle för vallodlarna innebära att skörd nummer två och tre kanske kan kompensera att förstaskörden blir dålig.
– Totalåret dömer vi inte ut än, för vi har goda grundförutsättningar i grödorna, säger Peter Borring.