Biologisk mångfald i jord och skog. Igenväxningen fortsätter hota odlingslandskapets arter siade mjölkbonden David Pettersson igår. Holmens ekolog Sanna Strömberg puffar för att bevara tallens roll i skogslandskapet för att granen inte ska få övertaget.
– Det är nödvändigt för att gynna naturvärden för framtiden. Självklart måste vi göra allt vi kan för att inte fler arter ska bli hotade, säger hon.
Negativ trend
Trenden för biologisk mångfald i länets skogar är negativ enligt länsstyrelsens rapport om läget för arter och naturtyper i Östergötland. I den påpekas att andelen äldre skog, lövskog och död ved har planat ut på alltför låga nivåer genom otillräcklig hänsyn vid avverkningar och att för litet skog skyddas. En smygande omvandling av skogslandskapet från tall till gran kan om 50 år ha lett till en dramatisk förlust av arter. Idag är cirka 700 skogslevande arter rödlistade. Med allt mindre tall och mycket mer gran hotar även älgstammen att minska kraftigt.
Kommer även älgen att bli rödlistad?
– Nej, jag tror inte det. Älgen gynnas av skogsbruk, eftersom det skapas bete i form av lövsly på hyggena. Tall är mer älgarnas "nödföda" under vintern, men idag tvingas de äta tall även på sommaren på grund av att de höga viltstammarna konkurrerar om födan.
– Visst pågår det en "granifiering" av landskapet som beror på att skogsbränder släcks på ett mer effektivt sätt än förr och att plantering av gran ökat. Den trenden följer inte Holmen utan vår inriktning är att tallar ska planteras på tallmark även i fortsättningen. Vi gör naturvårdsbränningar och har ett omfattande viltvårdsprogram för att hålla viltet i balans, säger Sanna Strömberg, som även representerar Holmen i länsstyrelsens regionala samrådsgrupp för naturvård.
"Kan göra nytta"
Hon började som projektanställd på Holmen Skog för fyra år sedan för att göra naturvärdesinventeringar. Det ena gav det andra och något år senare anställdes hon som en av bolagets första ekologer med placering i Norrköping, en region som utöver Östergötland även omfattar Sörmland och delar av Småland med en produktionsskog på drygt 70 000 hektar.
– Jag hade ingen erfarenhet av skogsbruk från början, men gick in i jobbet med öppet sinne. Jag gillar att lära mig nya saker och kollegerna visade sig ha stort förtroende för mina kunskaper om naturvård. Jobbet är jättekul, inspirerande och viktigt. Jag känner att jag kan göra nytta. Det gäller att se möjligheterna och göra rätt inom de ramar vi har att hålla oss till.
Planerar skötseln
En sådan ram är Holmens beslut att 5 procent av den produktiva skogsmarken ska undantas från aktivt skogsbruk, vilket följer kravet för att vara certifierad.
– Idag ligger vi på cirka 5,3 procent. Sedan slutet av 1990-talet har vår kunskap om viktiga miljöer för skogens arter ökat. Upptäcks nya områden med höga naturvärden måste andra mindre värdefulla falla bort. På så sätt höjs naturvårdskvaliteten i våra frivilliga avsättningar hela tiden. Det går inte heller att motivera att annat än områden med höga naturvärden är undantagna från skogsbruk.
Död ved, grova träd, lövinslag, rödlistade arter och sådana som signalerar att det rör sig om värdefull skog hör till det som ska identifieras enligt den modell som används för att hitta områden med höga naturvärden. Här är raggbocken en av tallskogens symbolarter precis som läderbaggen är det för östgötska eklandskap.
– Mycket av mitt jobb handlar om att planera skötseln av Holmens frivilliga avsättningar för naturvård med åtgärder som frihuggning av grova lövträd, restaurering av betesmarker och naturvårdsbränning. Där det inte går att bränna gör vi åtgärder som efterliknar bränder för att skapa död ved. Det kan vara att dra bort bark, hugga till stubbar eller trycka ned träd till rotvältor.
Krävs mer död ved
Bristen på död ved bidrar till att den biologiska mångfalden av mossor, lavar, småkryp och fåglar som hör hemma i skogslandskapet utarmas. Utifrån vetenskaplig kunskap skulle 50 kubikmeter död ved behövas per hektar men i Östergötland ligger det långt därunder, bara 5 procent per hektar.
– Vi har ingen siffra för Holmen, men vi bevarar alltid död ved som redan finns i våra områden och ser till att skapa mer i samband med avverkningar. Raggbocken är en paraplyart, så åtgärder för den är bra även för många andra arter. Och den städiver som var vanlig för 20 år sedan existerar inte längre. Det är bara efter omfattande stormar som vi tar bort vindfällen som riskerar att bli grogrund för skadeinsekter.
Inventeras enskilda arter för att kontrollera att de verkligen klarar sig inom Holmens skogar?
– I naturvårdsarbetet fokuserar vi på att skapa livsmiljöer för skogens arter, men vi inventerar inte enskilda arter regelbundet och inte heller vilka effekter naturvårdsåtgärderna har för dem. Vi har gjort en del stickprov på enskilda arter som visat på goda resultat. Vi måste bli bättre på att göra detta för att våra medarbetare ska veta vad vi åstadkommer, men också för att utåt berätta vilken naturvårdsnytta vi gör.
Ny naturvårdsstrategi
Just nu lägger hon mycket energi på en framtida naturvårdsstrategi som ska bli styrande för alla tre regioner inom Holmen Skog med tydliga riktlinjer för bolagets naturvård. Ett beslut väntas till årsskiftet.
– Vi måste få till en mer ändamålsenlig naturvårdshänsyn som inte är så schablonmässig. Framöver blir det allt viktigare att se områden som hela landskap där värdekärnor med höga naturvärden pekas ut. Sedan får det vardagliga skogsbruket en roll att binda ihop dessa delar till ett större område så att arterna kan sprida sig i landskapet, säger Sanna Strömberg.