Sedan många år tillbaka finns en överenskommelse mellan samtliga östgötska kommuner och Tranås att eleverna fritt ska kunna välja gymnasieskola inom de berörda kommunerna. Men samverkansavtalet får konsekvenser. I dag väljer mer än var tredje elev i Motala att läsa i en annan kommun eller i en friskola. Det leder till få förstahandssökande vid flera yrkesprogram, risk för tomma platser på utbildningarna och ökade kostnader för kommunen.
– Vi har haft en dialog med Mjölby om hur vi ska förhålla oss till att många elever väljer andra kommuner fast programmen finns hos oss. Vi har också situationen att vi har program i båda kommunerna som inte är kostnadseffektiva med 8-10 sökande i vardera kommun, säger Motalas bildningschef Per-Arne Sterner.
Eftersom Mjölby också har ett nära samarbete med Tranås inleddes diskussioner mellan de tre kommunerna. Även grannkommunerna Vadstena, Ödeshög och Boxholm har involverats. Gemensamt ska man nu utreda gymnasieskolornas framtid i västra Östergötland och Tranås.
– Där ska man se över hur läget är i dag utifrån den överenskommelse som finns i länet, titta på om den behöver förändras eller kompletteras, hur det ser ut med programmen som våra kommuner har i dag och om man eventuell ska göra en fördelning så att vissa finns i en kommun och andra i en annan, säger Per-Arne Sterner.
Så om både ni och Mjölby har program med 24 platser vardera men bara 10 sökande så kan det blir så att de programmen enbart finns i en kommun och därmed får fler elever?
– Jag vill inte ta ställning till sådana frågor nu, det är något som utredningen får titta på, säger han.
Bakgrunden till utredningen är också ett regeringsuppdrag där Norrköpings tidigare kommunalråd Lars Stjernkvist utredde framtidens gymnasieskola.
– Då ville vi ha den bästa tänkbara utredaren och därför har vi bett Lasse och han har tackat ja. Sedan kommer han att göra det här tillsammans med Annika Kronvall som varit rektor i Örebro och som har lång erfarenhet inom skolan, säger Per-Arne Sterner.
Han är tydlig med att utredningen ska ske utifrån ett elevperspektiv och att syftet inte är att begränsa elevernas valfrihet. Men han menar också att den behövs för att säkra kompetensförsörjning och för att kommunernas gymnasieskolor ska kunna arbeta så effektivt som möjligt.
Kan det här göra att möjligheterna att läsa i Linköping begränsas?
– Om det skulle bli så att det inte finns något länsgemensamt avtal längre då kommer sökande från kommunerna här inte att ses som förstahandssökande om programmet finns i våra kommuner. Man kan fortfarande få en plats, men då blir det som andrahandssökande, säger Per-Arne Sterner och fortsätter:
– Det gör frågan känslig ur ett östgötaperspektiv. Det finns en risk att det här påverkar den överenskommelse som funnits i många år. Men vi behöver se över det här.
Hur kan det här påverka friskolorna i Linköping?
– Där finns ett fritt val så det blir svårare att reglera. I de fall som elever väljer utifrån att man vill läsa på en viss ort så kan de påverkas av en förändring av överenskommelsen. Därför blir utredningen viktig, vi behöver titta på alla konsekvenser olika vägval kan ge, säger han.
Innan sommaren ska en bild av nuläget och de problem som finns presenteras. Efter sommaren lyfts tänkbara lösningar. Men först till hösten 2023 tror Sterner att eventuella förändringar kan bli aktuella.