Studien beskrivs som "en av världens största undersökningar på skalbaggar som lever i skog" och är ett samarbete mellan länsstyrelsen i Östergötland, Linköpings universitet och fem stora skogsägare i länet.
Det digra fältarbetet gjordes av biologistudenterna Rebecca Petersen och Angelica Weisner som lade ett år var på att samla in fakta för studien. Totalt 35 olika skogsområden i Östergötland har besökts.
– Drygt 74 000 individer av skalbaggar är namnsatta av andra experter. Totalt hittades 478 vedlevande skalbaggsarter, 24 av dem är med på den nationella rödlistan för hotade arter. Ett otroligt stort jobb, berättar Karl-Olof Bergman, docent i naturvårdsbiologi på Linköpings universitet.
Flera intressanta fakta har kommit upp i ljuset. Bland annat att den grandominerade produktionsskogen på 15-45 år, som är Sveriges vanligaste skogstyp, är kraftigt utarmad på skalbaggs-, moss- och svamparter.
Varför?
– En stor förklaring är att det finns för lite och för ensartad död ved i produktionsskogarna. Det är endast en bråkdel av det naturliga, säger Nicklas Jansson.
Inte oväntat är det naturreservaten som är artrikast.
– Det har aldrig funnits så mycket granar som nu. Men vad finns det i granskogarna? Det har varit mycket intressant att få veta.
Att studien kunnat genomföras med hjälp av skogsägare har varit viktigt. På så sätt har man fått tillgång till olika typer av skog, inte bara naturreservaten.
– Skogsbolagen har varit behjälpliga, både ekonomiskt och vid uppbyggnaden av studien. Vi har besökt några områden där naturreservaten ligger i centrum medan produktionsskogarna ligger som en krans runt om. Då har arterna en chans att välja vilket område de föredrar, säger Nicklas Jansson.
Var resultatet väntat?
– Man hade ju kunnat gissa att produktionsskog var ganska utarmad. Men vi trodde nog att hyggena skulle erbjuda lite mer. Det fanns många insekter där, men de hade inte så mycket intressanta arter, säger Nicklas Jansson.
Vad hoppas ni att studien leder till?
– Jag hoppas det ska bli lättare att kombinera biologisk mångfald och produktion på samma ytor, säger Karl-Olof Bergman.
Nicklas Jansson:
– Förhoppningsvis kan vi få en levande diskussion om hur vi ska sköta våra produktionsskogar. Det är ganska enkla grejer som man kan skruva på för att få upp mångfalden.