Det finns vårdcentraler som fungerar utmärkt och det finns de som klarar sitt uppdrag med nöd och näppe. Det finns vårdcentraler som tidvis inte har personal nog att svara i telefon så att sjukvårdsupplysningen får samtal som vårdcentralen borde ha klarat. Till akuten kommer patienter som egentligen hör hemma på vårdcentralen.
Genomsnittligt ger patienterna primärvården sämre betyg i Östergötland än rikssnittet. Det visar den ”Nationella Patientenkäten” där patienter årligen tillfrågas om hur de upplevt besök hos sin vårdcentral. Av de tio landsting som genomförde enkäten i höstas hamnade Östergötland på sjunde plats och under rikssnittet i alla avseenden enligt patienternas upplevelse. Förra året, då alla landsting/regioner deltog, hamnade Östergötland på en föga hedrande 16:e plats av 21. Så har det sett ut i många år, Östergötlands primärvård hamnar i bottenskiktet år efter år. I Kalmar, Halland och Jönköping däremot är patienterna sedan många år mest nöjda.
LÄS MER: GRAFIK: Så bra är din vårdcentral
Svårigheter att rekrytera rätt kompetens brukar framföras som orsak till att primärvården haltar kraftigt på sina håll i länet, och det är säkert en viktig faktor. Men bristen finns i hela landet och trots detta finns landsting vars primärvård lyckats mycket bättre med att få medborgarnas uppskattning och tillit år efter år. Det måste finnas andra förklaringar.
Region Östergötland har insett vikten av att vända skutan och arbetet började med projektet under det kaxiga namnet ”Framtidens bästa primärvård” för tre år sedan och slutredovisades för ett år sedan. "Framtidens bästa primärvård" har satt som mål att resultaten för Östergötlands vårdcentraler i patientenkäten ska ha ökat till minst riksgenomsnittet till nästa år och vara bland de tre bästa landstingen/regionerna om tre år. Projektet har genomlyst primärvårdens villkor i Östergötland grundligt.
En rad åtgärder föreslogs, varav en del redan genomförts. Exempelvis tillfördes resurser för utbildning av fler allmänspecialister, i dagligt tal distriktsläkare. Det var en akut åtgärd till följd av att projektet snart kunde redovisa att det saknades fyrtio distriktsläkare och ytterligare tjugo skulle gå i pension inom kort.
Det är landstingen/regionerna som ansvarar för vidareutbildning av läkare till specialister. Efter läkarexamen tar utbildningen till färdig distriktsläkare minst fem år. Bristen på specialister i dag är en följd av beslut som inte fattades för många år sedan.
I dag uppger region Östergötland att det saknas tjugo allmänspecialister, men för att uppfylla riksdagens mål att varje distriktsläkare ska ha maximalt 1 500 listade patienter skulle det behövasytterligare närmare sextio distriktsläkare. Att sätta ett mål för antal invånare per distriktsläkare har ifrågasatts. Kritikerna menar att behovet kan variera, bland annat utifrån hur arbetet organiseras och befolkningsunderlaget.
I slutredovisningen av "Framtidens bästa primärvård" framhålls också att primärvården måste få resurser. Över tid har dess andel av den totala sjukvårdsbudgeten minskat. Den är näst billigast i landet, endast slaget av region Uppsala. De senaste tio åren har Östergötlands primärvård varit bland de fyra billigaste av landstingen i landet.
LÄS MER: Nya chefen: Så ska primärvården bli bättre
Primärvården och den övriga nära vården (exempelvis akuten, rehab, Bup) har blivit fortsatt utredd under namnet "Framtidens nära vård". Nyligen lades slutbetänkandet och redan första mars i år har primärvården enligt dess förslag fått ett eget centrum. Samtliga regionens vårdcentraler och ansvaret för de privata har lagts under ett tak.
Sedan 2004 har primärvården organiserats i tre länsdelar vilket gör att verksamheten skiljer sig över länet. Västra länsdelen med färre vårdcentraler än i de centrala och östra delarna kan ståta med fyra vårdcentraler av de tio bästa i vår ranking, medan de andra två länsdelarna har tre var.
Inte alla östgötar har tillgång till en fungerande vårdcentral. Vår granskning av statistiken visar att patientnöjdheten varierar från sämsta 57 procent till bästa 87. Statistik på telefontillgänglighet skiljer från att lite drygt fyra av tio får svar samma dag på en av vårdcentralerna till att alla får det på en annan. På en vårdcentral får alla som behöver träffa en läkare inom sju dagar, på en annan får en tredjedel av patienterna vänta längre.
Fem av de tio som fått lägst andel positiva omdömen av sina patienter ligger i socioekonomiskt svaga områden, det vill säga i stadsdelar där befolkningen i snitt har en låg inkomst och/eller låg utbildningsnivå. Det är känt att människor i socioekonomiskt svaga områden upplever sig ha sämre hälsa än de i starka. I Norrköpings stadsdel Navestad upplever exempelvis bara 33 procent av befolkningen att de har god hälsa, i Klockaretorpet 48 procent medan drygt 70 procent i Åby och Jursla uppger att de har god hälsa.
Motsvarande upplever 57 procent i Linköpings Skäggetorp att de har en god hälsa och i Ryd och Berga 65 procent medan 88 procent av dem som bor i Garnisonen tycker sig ha god hälsa. Vårdcentraler i flera av dessa socioekonomiskt svaga områden fungerar sämre, undantaget vårdcentralen i Berga som toppar vår ranking i Linköping och som kontinuerligt förbättrat sitt resultat i patientenkäten allt sedan 2009, så långt den officiella statistiken sträcker sig.
Fyra av de tio vårdcentraler som får sämst omdömen av patienterna ligger på landsbygden, i Österbymo, Kisa, Linghem och Borensberg. Till landsbygdens vårdcentraler är rekryteringen omtalat svår.
Det nya primärvårdscentrat ska bidra till att jämna ut olikheterna men också att utveckla nya arbetssätt och stärka primärvårdsfrågor bland annat genom forskning och utbildning. Det finns stora förhoppningar om att det nya centrat därmed ska kunna medverka till att det blir mera attraktivt att söka jobb just här. Bemanningsfrågan kommer att stå högt på åtgärdslistan.