Projektet "Inflytande i rättspsykiatrin" vill med patienter och anhörigas hjälp bidra till att utveckla den rättspsykiatriska vården. I en rapport som Nationell samverkan för psykiska hälsa gjorde under 2020 vittnar ett 30-tal patienter om rädslan för tvångsåtgärder och övermedicinering. Majoriteten hade mest negativa upplevelser från vårdtiden.
En av dem som har vårdats inom rättspsykiatrin är Sten Lundin. På onsdagen deltog han i pressträffen där projektet som görs i samarbete med den Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena presenterades. Han fick kontakt med den allmänna psykiatrivården 2010 då han hade en suicidrisk. Och året efter eskalerade det.
– Jag mådde så dåligt att jag skulle ta mig av daga och tända eld på min lägenhet, jag hade hört att man dör av röken. Jag ville inte hoppa framför ett tåg för omgivningens skull men jag trodde att jag inte skulle skada någon annan med tanke på säkra branddörrar. Men det slutade med att jag blev utplockad av brandkåren.
Därefter blev han anhållen, häktad och fick genomgå en så kallad paragraf 7-undersökning vilket resulterade att han dömdes till rättpsykiatrisk vård i tre år för mordbrand. Han berättar om sina första intryck.
– I och med att jag är utbildad mentalskötare så har jag vistats en del i psykiatrin även om det varit i öppenvården. Jag trodde att det skulle vara hårdare. I det måendet och den självdestruktivitet som jag hade så tyckte jag inte om mig själv även om jag fick medicinering. Jag tyckte jag var en ond människa och att allt var alldeles för snällt.
Vad tror du om projektet som ska öka patienternas inflytande?
– Det är sådant som kan skapa förutsättningar från inskrivning till utskrivning. Den stora bristen och problematiken är ofta när folk skrivs ut eller har skrivits ut. Då finns inget intresse hos kommunerna att ta emot de här människorna. Kommunerna måste ta hand om sina medborgare, det står i lagen. Sedan om du har varit på rättspsyk eller fängelse eller har en diagnos eller inte ska inte spela någon roll, men det gör tyvärr det.
Har det varit lätt att berätta om dina erfarenheter?
– Både och, det som har varit svårast är på arbetsmarknaden. Arbetsgivare säger väl inte det rakt ut men man har känt att de vill bli av med mig. Man har känt den där tystnaden, osäkerheten och fördomarna. Man ser inte att jag med egen erfarenhet och engagemang kan tillföra något till både personal och patienter.