– Om jag vore rektor så skulle jag införa sovmorgnar för elever i puberteten, framför allt på måndagar men helst alla dagar i veckan. Och jag skulle lägga alla prov på eftermiddagar, annars missgynnas de elever som har störst problem med förskjuten dygnsrytm, säger Christian Benedict, sömnforskare och docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.
Han och sömnforskare i hela västvärlden är mycket oroade över det växande problemet med sömnbrist bland tonåringar. De vanliga råden om motion, dagsljus och klok hantering av mobiler och datorer tycks inte räcka till, och nu menar allt fler att man kan vinna väldigt mycket på att låta tonåringar börja skoldagen lite senare på dagen.
Klockor i otakt
Resonemanget vilar på vetenskaplig grund. Några av oss är kvällsmänniskor, andra är morgonmänniskor, vår inre klocka är genetiskt programmerad och den kan vi inte rucka på. Men klockan tickar olika snabbt i olika åldrar och sömnforskare har visat att många ungdomar blir extrema kvällsmänniskor under några år i puberteten. Deras inre klockor förskjuts så att de kommer helt ur fas med de tider som skolan och hela det omgivande samhället kräver att de ska följa. De kan trotsa sina inre klockor och gå upp tidigt på morgonen, men de kan inte ändra på det faktum att de presterar sämre på den första halvan av dagen eftersom kroppens alla funktioner egentligen är inställda på att det är natt.
– De som är genetiskt programmerade att bli kvällsmänniskor som vuxna drabbas hårdast när den här förändringen sker i puberteten, säger Christian Benedict,
Lever i en dimma
Många ungdomar lever därför i en dimma av ständig trötthet. De släpar sig upp på morgonen och är inte fullt vakna förrän på eftermiddagen. På kvällen blommar de upp och blir pigga och glada. När klockan är tio-elva på kvällen upplever de sin bästa stund på dagen, och det är då föräldrarna börjar tjata om att de ska gå och lägga sig. Men det fungerar dålig, de kan helt enkel inte somna eftersom deras kroppar är inställda på att det är dag. Resultatet blir att de lever med ständig sömnbrist som de försöker sova i kapp på helgerna. När väckarklockan ringer på måndagsmorgonen har de skjutit rejält på dygnet och drabbats av något som forskarna kallar "social jetlag", och de går in i den nya veckan lika trötta som förut.
Fara för hälsan
Sömnbristen är en plåga för tonåringarna och ett stort problem för föräldrarna och skolan. Men framför allt är den ett stort hot mot ungdomarnas hälsa.
– Ungdomar i puberteten bör sova 8-9 timmar per natt. De som lider av ständig sömnbrist presterar sämre i skolan och har ökad risk för fetma och prediabetes, säger Christian Benedict..
– De ständigt trötta ungdomarna mår också sämre psykiskt. En trött hjärna reagerar starkare på negativa stimuli och svagare på positiva. Dessutom blir man mer impulsiv om man är uttröttad på grund av sömnbrist, och det är inte bra i en skolmiljö.
– Det här är ett växande hälsoproblem som vi måste ta på stort allvar!
Lyckat resultat
I flera länder finns en livaktig diskussion om tonåringar, sömn och senarelagd skoldag. Många är oroliga för tonåringarnas hälsa, men man menar också att det är ett slöseri med viktiga lärarresurser att försöka undervisa på tidiga morgnar i klasser där bara hälften av eleverna är vakna. 2014 presenterade University of Minnesota en studie av 9 000 amerikanska skolungdomar som fått starta skoldagen en timme senare. Den visade på mycket goda resultat, bättre betyg, mindre depressionssymtom och färre olyckor på väg till skolan. I Storbritannien startades nyligen en mycket stor studie, med 100 deltagande skolor, för att undersöka samma sak.
I Sverige menar många sömnforskare att skolorna borde göra försök med senarelagd skoldag.
– Jag inser att det rent praktiskt kan vara svårt, för skolorna och för familjerna. Ett starkt skäl till att skolorna börjar så tidigt är ju att föräldrarna börjar sina jobb vid samma tidpunkt, det blir mest praktiskt att börja dagen samtidigt.
– Men vi måste skapa bättre villkor för tonåringarna att prestera bra i skolan, för det har de inte i dag, säger Christian Benedict.
Han understryker samtidigt att senarelagd skoldag förmodligen inte kommer att ge särskilt stor effekt om inte föräldrar och ungdomar samtidigt anstränger sig för att skapa så goda sömnförutsättningar som möjligt. De välkända råden är fortfarande mycket viktiga (se faktaruta).
– Vi har fått en livsstil som inte befrämjar sömn, tvärtom. Vi är inomhus och sitter stilla, och för många ungdomar är sena kvällen den tid då de är mest sociala via sina mobiler. Då är det inte så lätt att få ungdomar att stänga av datorer och mobiler i god tid innan det är dags att gå och lägga sig, men det är ändå väldigt viktigt att sträva mot det.
Upprörda känslor
Förslaget om att senarelägga skoldagarna för ungdomar väcker ofta upprördhet. Många anser att man inte ska ”dalta” med ungdomar, och morgontrötthet ses ofta som ett utslag av bristande självdisciplin. Ett återkommande argument är att ungdomar måste lära sig att gå upp om morgnarna och passa tider, hur ska det annars gå för dem i livet? Motargumentet är att ungdomarna självklart ska lära sig att gå upp och passa tider, men varför ska de göra det vid en tidpunkt när klockan är fyra på morgonen i deras kroppar? Frågan är hur viktigt det är att tonåringarna infinner sig klockan åtta på morgonen om vi samtidigt vet att många av dem inte kan prestera bra intellektuellt så dags på dygnet, hur gärna de än vill.
Kvällsmänniskor missgynnas
Debatten om senarelagd skoldag knyter an till en större debatt om morgon- och kvällsmänniskor som finns i bland annat i Danmark. Där menar många att samhället är byggt på de morgonpiggas villkor och att kvällsmänniskor missgynnas eftersom de varje dag, genom hela livet, måste kämpa mot en inre klocka som inte går i takt med det omgivande samhället. Därför är det troligen lättare att nå framgång i samhället om man är morgonmänniska.
Även här vilar debatten på vetenskaplig grund. Forskare har testat studenter som fick lösa svåra uppgifter vid olika tider på dagen. Studenterna delades in i två grupper utifrån sin dygnsrytm, morgonmänniskor och kvällsmänniskor. När testerna låg mitt på dagen så presterade de båda grupperna lika bra. Men när testerna låg på morgonen presterade kvällsmänniskorna sämre. Det visar mycket tydligt att om vi vill att människor ska kunna utnyttja sina resurser på bästa sätt så måste vi ta större hänsyn till deras inre klockor. På framsynta arbetsplatser har man tagit fasta på detta och erbjuder de anställda flexibel arbetstid så att de kan arbeta på tidpunkter när de presterar som bäst.