Efter pandemin hade Region Östergötland näst flest överbeläggningar i hela landet.
När uppstår en vårdkris?
Är det när bristen på vårdplatser når en viss kritisk punkt? När vårdköerna växer till att bli bland landets längsta?
Eller är det när verksamheten börjar gå back ekonomiskt? När sparkrav ställs på att minska antalet tjänster inom vården? Eller när den högsta chefen helt enkelt säger att det är en kris?
Kanske bryter krisen ut på riktigt först när det blir stora varsel och uppsägningar?
Exakt när Östergötland gick från "vård" till "vårdkris" är svårt att svara på. Några saker står dock klara: hittills i år har cirka 700 anställda sagt upp sig i regionen. Efter vårens stora varsel sades ytterligare 235 personer upp, och kommer därför att lämna sina arbeten successivt fram till mars 2025. Detta, tillsammans med naturliga avgångar och hyr- och anställningsstopp, gör att man inom några månader väntas vara runt 1 000-1 200 färre anställda än för ett år sedan.
Syftet med de olika sparåtgärderna har varit att få en ekonomi i balans, efter att vårdens verksamheter gick back med 1,7 miljarder kronor förra året. Och den bittra medicinen tycks ha börjat verka.
I början av året varslade regionen 900 anställda om uppsägning. Sedan dess har hundratals anställda lämnat regionen.
I regionens senaste delårsrapport spås vårdens minusresultat bli cirka 1 miljard kronor – alltså 700 miljoner kronor bättre än förra året, även om det fortsatt är ett stort minus. Efter nästa år ska intäkter och utgifter åtminstone inom vården gå jämt ut så att resultatet blir plus minus noll, enligt prognosen.
– Det är ett allvarligt läge, för man ska ju ha en balans i sin ekonomi, säger regiondirektör Mikael Borin, förvaltningens högste chef.
Att man överhuvudtaget hamnade i obalans från början har främst att göra med att regionen under pandemin kraftigt ökade antalet anställda. Det är i varje fall den analys som Mikael Borin gör.
Så regionen anställde personer med pengar man fick av staten under pandemin, och när den var över och pengarna försvann så stod man med stora extra kostnader?
– Det kan man ju säga väldigt förenklat, men det ligger nånting i det. Vi fick väldigt mycket statsbidrag, och de statsbidragen användes i Östergötland till att öka antalet medarbetare.
Regiondirektör Mikael Borin är den högste chefen i regionen, medan regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) (t.v.) är den högst uppsatta politikern.
När regionrevisionen gjorde sin analys av läget i regionen efter pandemin, så konstaterade de att Region Östergötland hade en högre kostnad för vården än riksgenomsnittet.
– Vi hade jättehöga kostnader jämfört med övriga regioner, och trots det hade vi faktiskt en ganska dålig tillgänglighet, säger Borin.
– Jag har inte nån helhetsbild över hur andra regioner gjorde. Men när jag hört från andra regioner så finns det exempel på att man organiserade det på ett annat sätt än vad vi gjorde i Östergötland.
Att Östergötland stack ut berodde på en "låg krismedvetenhet" i organisationen, tror Borin.
Var krismedvetenheten lägre här än i andra regioner? Varför det?
– Det är möjligt att Östergötland har haft en annan självbild. Historiskt sett har Östergötland varit en av de regioner som haft lägst kostnader för hälso- och sjukvård, och ändå haft en väldigt bra kvalitet och relativt god tillgänglighet.
De historiska framgångarna kan ha skapat en kultur med vissa blinda fläckar, resonerar Borin.
– Att man inte har observerat att man är på väg åt ett helt annat håll.
En förklaring till vårdkrisen i Region Östergötland går att hitta i hur man hanterade pandemin, menar Mikael Borin.
Vad som än ligger bakom dagens vårdkris, så finns det nu en kanske ännu mer trängande fråga: när tar vårdkrisen slut?
Region Östergötland har kört sitt egna kapital i botten. Det egna kapitalet är en sorts reserv som man kan ta av i kärvare tider, som motsvarar summan av tillgångar minus summan av skulder. I år väntas det hamna på minus 730 miljoner kronor. Målet är att det ska vara plus 1 500 miljoner år 2033. Med andra ord: regionen behöver ha ett genomsnittligt överskott på ungefär 250 miljoner om året det kommande decenniet för att bygga upp sin reserv igen.
Det är alltså 250 miljoner årligen som inte kan gå till satsningar inom exempelvis sjukvården, utan som ska sparas. För att sätta siffran i ett sammanhang kan sägas att år 2023, innan regionen drog i handbromsen, så låg satsningarna på drygt 370 miljoner.
Kommer det bli något över till satsningar nu de kommande åren?
– Det beror på omvärldsfaktorer, som konjunkturen, hur skatteintäkterna utvecklas, hur statsbidrag som vi får utvecklas. Så det är jättesvårt att sia om, säger Borin.
– Men eftersom vi hade så höga kostnader för hälso- och sjukvården jämfört med andra regioner, så kommer utrymmet ändå att vara begränsat för satsningar de kommande åren.
Vården i Region Östergötland gick minus med 1,7 miljarder förra året. I år väntas resultatet hamna på cirka minus en miljard kronor.
Regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) menar att det nu är viktigt att gå med överskott.
– Vi har sett nu vad som händer när man får en negativ utveckling i ekonomin. Då behövs ju de här resurserna som man kan bygga upp under de mer goda åren, säger Morell.
Enligt henne är kravet på överskott egentligen inget nytt.
– Under många år, ända fram till låt säga 10 år sen, hade vi resultatkravsnivå på två procent av omsättningen. Sen sänktes det för ett antal år sen till en procent. Så det har ju varit det vi har strävat efter.
En procent av omsättningen har de senaste åren motsvarat runt 150 miljoner kronor.
"Vi måste göra rätt saker med de pengarna vi har tillgängliga", säger regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M).
Men det blir mindre pengar över till satsningar nu?
– Ja absolut, så är det naturligtvis.
Är det några satsningar ni hade velat göra när ni tillträdde som nu uteblir?
– Det är väldigt svårt att säga att något uteblir på det sättet. Vi måste göra rätt saker med de pengarna vi har tillgängliga. Vi har över 20 miljarder, och vi måste göra rätt saker för dem. Vi kan inte enbart stirra oss blinda på de, i sammanhanget, relativt mindre andelarna som man ska satsa.
– Man har ju gjort av med jättemycket mer pengar de här åren som varit. Men vi har inte fått mer vård, vi har inte fått ökad tillgänglighet, vi har inte fått fler vårdplatser. Och då är frågan: var de satsningarna rätt gjorda?
Morell menar att just fokuset på extrapengar och satsningar kan var en delförklaring till att regionen hamnat i ekonomiska trångmål.
– Det ska vara nya pengar från staten, och så ska man pytsa in nån satsning här och nån satsning där. Istället för att jobba smart och effektivt med alla de pengar vi redan har till vårt förfogande.
Marie Morell (M) är regionstyrelsens ordförande. I regionens styre sitter även KD och L. Styret stöds av SD.
På den slutliga frågan om när vårdkrisen kommer att vara över kan inte Marie Morell låta bli att skratta till. Det är förstås svårt att svara på.
– Vi hoppas väl att vi ska kunna ta oss ur den. Sen är det klart att det alltid kan hända nya saker. Men vi ser nu när det gäller den ekonomiska biten att vi ändå börjar få vändning på det.