Sveriges begränsade lagerhållning på skyddsutrustning för hälso- och sjukvårdspersonal hamnade minst sagt i fokus i samband med utbrottet av covid-19. Och konkurrensen var hård när resten av världen ville ha samma skyddsmaterial. Till slut kunde den svenska hälso- och sjukvården pusta ut någorlunda.
Men nu ser Region Östergötland en risk med att en stor del av lagret med skyddsutrustning kan behöva kasseras. Det framgår av den ansökan som Region Östergötland lämnade till Socialstyrelsen häromveckan för att få ersättning för merkostnader som uppstått på grund av pandemin, vilket vi tidigare har berättat om.
Inköpen av personlig skyddsutrustning ger efter personalkostnaden den största merkostnaden under pandemin. Kostnaden mellan februari och juli uppgår till 123 miljoner kronor och regionens prognos är att kostnaden mellan augusti och december landar på ytterligare 17 miljoner kronor. Cirka 104 miljoner kronor är utgifter för att bygga upp ett lager. Det handlar om inköp av ansiktsmasker, visir, munskydd, handskar, förkläden, handsprit, riskavfallskärl, narkos- och sugmaterial med mera. Men risken är alltså att mycket kan behöva kastas.
"Stora delar av detta lager har en osäker kvalitet och framtida användning och kan eventuellt inom snar framtid bli kostnadsbokfört som kassation.", skriver regionen.
Krister Björkegren, regiondirektör i Östergötland kommenterar:
– Det finns många osäkerhetsfaktorer kring det material som köpts in och den framtida användningen. Kvaliteteten här och nu är det inget fel på, men det finns många aspekter som kan komma att medföra att produkterna inte kan nyttjas, det vill säga kasseras. En stor del av den personliga skyddsutrustningen har ett tillfälligt godkännande för användning med ny värdering efter årsskiftet, svarar han per e-post.
Varulagren kan också påverkas av att marknaden har fått nya och bättre produkter, enligt Krister Björkegren.
Är det inte bra att spara det man har med tanke på den tidigare bristen?
– Allt material som kan användas kommer självklart att användas men uppbyggnaden av lager har varit omfattande och Region Östergötland har tagit upp hela inköpen av material som en merkostnad i och med att det finns osäkerhet kring värdet på längre sikt.
Annan utrustning som också kan komma att kasseras är sjukvårdsmaterial och förbrukningsinventarier som bedömts kritiska för covid-19-vården. Framtiden är också oviss för material till röntgenundersökningar och labbutrustning som har ett visst utgångsdatum. Även varulager med vissa läkemedel kan påverkas.
– Vissa läkemedel har kort hållbarhet, säger Krister Björkegren.
Att varulagren tas upp som utgifter innebär att de ännu inte har bokförts som kostnader, men i ansökan till staten tar regionen höjd för dessa.
När det gäller läkemedel fick Region Östergötland tillsammans med tre andra regioner uppdrag att köpa in läkemedel till det nationella läkemedelsförrådet, vilket vi tidigare har berättat om.
– Fakturorna för det ligger värderade som lager med en kostnad på 24 miljoner kronor. Än så länge är det oklart hur kostnaderna ska fördelas mellan de 21 regionerna i landet, enligt Krister Björkegren. Det var en gemensam överenskommelse mellan de fyra länen att vänta med att ta upp detta som en merkostnad. Hanteringen kommer att beslutas senare och då kommer merkostnaderna tas upp i nästa ansökan.