Den frågan debatterades på regionfullmäktiges sammanträde på torsdagen. Regionpolitikerna hade att ta ställning till ett förslag till Östergötlands livsmedelsstrategi och hur regionen kan bidra till att förverkliga den.
Livsmedelsstrategins främsta syfte är att främja i första hand östgötsk och i andra svensk livsmedelsproduktion. Den ska bidra till att öka såväl produktion som konsumtion av livsmedel producerade i länet.
Målet är att öka medvetenheten om att svenskproducerad mat har flera värden än den som är importerad. Det gäller såväl konsument, restauratör, handel och grossist. Östergötlands livsmedelssektor ska, enligt strategin, vara ett "ekonomiskt draglok" år 2030 och i Östergötland ska det "serveras Sveriges bästa offentliga måltider på svenska och lokala råvaror."
Så vad ska då serveras på sjukhus och skolor? Det handlar om tusentals portioner bara inom regionen. Därtill kommer alla de portioner som serveras i kommunal regi, i skolor och inom äldreomsorgen.
Enligt strategin ska mer än åttio procent vara livsmedel som producerats i Sverige till år 2025. Redan om tre år ska sextio procent ha uppnåtts. En stor del av de råvarorna ska vara producerade i Östergötland. Nämligen mer än hälften år 2025 med delmål trettio procent 2020.
Förslaget till livsmedelsstrategi antogs av fullmäktige trots protester från moderater och kristdemokrater. Vare sig kommuner eller regionpolitiker har haft tillräcklig insyn och det saknas dessutom en analys av vilka konsekvenser en så pass radikal strategi kan få, menade bland andra Marie Morell (M) och ville att strategin skulle skickas på återremiss.