Västra Hargs skola har ett minskande elevunderlag de kommande åren. Utbildningsförvaltningen har föreslagit nedläggning om två år. Fram till dess måste extra pengar till.
På utbildningsnämndens möte i måndags togs beslutet att begära extra medel för skolan. Skolpengen räcker inte till. Just nu har skolan 33 elever. I höst minskar det till 26 om inga nya familjer flyttar in. Bara en enda ny elev tillkommer i förskoleklass. Samtidigt som åtta sexor förs över till högstadiet i Mantorp.
Kurvan är nedåtgående även kommande år. Hösten 2028 är prognosen 19 barn i sju årskurser från förskoleplats till sexan. Barnen är uppdelade i tre klasser: F–2, 3–4 och 5–6. Enligt skolans budget finns 4,4 årstjänster på skolan.
Utbildningsförvaltningen har gjort en utredning om förutsättningarna för skolans fortsatta verksamhet. Man kommer fram till att med extra ekonomisk tilldelning kan den fortsätta två år, men sedan bedöms den som inte möjlig att driva vidare. Man hänvisar till kostnader, pedagogiska förutsättningar och behovet för eleverna att ha jämnåriga klasskamrater. "Lärande är en social aktivitet vilket gör att samspel med andra är en del av elevernas möjligheter till kunskapsinhämtning", skriver man och hänvisar även till kommunens vision där begreppen livsvillkor och livskraft är centrala.
Gun-Inger Andersson (L), ordförande i Utbildningsnämnden i Mjölby, vill utreda alternativ till nedläggning.
För i år och nästa år äskar alltså utbildningsnämnden 900 000 kronor respektive en miljon för att upprätthålla verksamheten.
I tjänsteskrivelsen föreslås därefter avveckling. Men nämnden beslutade att förvaltningen ska fortsätta utreda alternativ till nedläggning.
– Då har man två år på sig att se på olika alternativ. Det finns många olika lösningar, med utgångspunkt från att resultaten ska upp. Det är ju inte bara ekonomi det handlar om, säger Gun-Inger Andersson som är ordförande i utbildningsnämnden.
Vilka är alternativen?
– Det kan vara att man gör om det till endast mellanstadium, lågstadium eller profilskola. Förvaltningen kanske har fler möjliga idéer, säger hon.
För några år sedan utökades skolan till att även ha sjätteklassare efter att kommunen beslutat att på sikt ha samlade stadier på alla skolor.
Då engagerade sig byalaget i skolfrågan. De föreslog att kommunen att marknadsföra skolan som ett attraktivt alternativ för familjer med barn som kanske behöver en lugnare skolmiljö.
Fredrik Olofsson i Västra Hargs byalag vill att kommunen ska marknadsföra skolans fördelar.
Byalaget i Västra Harg har tidigare haft en skolgrupp för att driva frågan gentemot kommunen. Nu har den gruppen återuppstått, berättar Fredrik Olofsson i byalaget.
– Vi vill att kommunen marknadsför det fria skolvalet plus att man kan utöka upptagningsområdet för Västra Hargs skola.
Han är bekymrad för skolans fortlevnad. Beslutet för ett par år sedan om att även sjätteklassarna får gå i byskolan ökade hoppet, när antalet elever blev större. I den processen fanns det även andra förslag till lösningar som skulle drabbat skolan.
Skulle ni kunna ansöka om att ta över som en friskola?
– Det tror jag inte. Det skulle vara ett jättejobb. Vi har ju föreslagit en profilering till naturskola, eller att marknadsföra skolan som det lugna lilla alternativet för familjer som efterfrågar ett sådant alternativ, säger Fredrik Olofsson.
Västra Hargs skolas framtid har utretts flera gånger tidigare.
Skolskjuts finns idag för högstadieelever från Västra Hargsområdet till skolor i Mantorp och Mjölby.
– Vi har sagt i tio års tid sagt att bussar går åt ena hållet och skulle kunna gå även åt andra hållet. Jag tror att människor gärna skulle välja en mindre skola med naturprofil om det var praktiskt möjligt, säger Fredrik Olofsson.
I tjänsteskrivelsen diskuteras möjligheten att utöka upptagningsområdet – till exempel till Sya eller Östra Tollstad, men man kommer till slutsatsen att det inte skulle hjälpa nämnvärt, samt att vårdnadshavare inte skulle acceptera då de flesta kommunikationsströmmar går från landsbygden och mot tätorterna.
Moderaternas gruppledare Lars-Åke Pettersson är Hargsbo och hoppas på en inflyttning av barnfamiljer.
Man har räknat på hur många lärartjänster det skulle gå åt med olika typer av indelning av årskurser. Men man konstaterar att hela skolan inte har fler elever än en enda klass i kommunens andra skolor.
Moderaternas gruppledare Lars-Åke Pettersson, som själv är Hargsbo, menar att det är en generationsfråga. När hans barn gick i skolan var det 60-70 barn i skolan.
– Det är i hög grad samma familjer som bor här nu. Få yngre familjer har tillkommit. Men det kan det kanske bli om några år, säger han och efterlyser tomter och nybyggnation.
I kommunens planering finns ett område med kommunala tomter i Västra Hargs samhälle. Men de har ännu inte påbörjats. Kommunen har bedömt efterfrågan som låg.