28 lodjur får skjutas i Östergötland under mars månad. Ett beslut som väcker mycket känslor och tuff kritik.
Den 1 mars inleds årets licensjakt som innebär att maximalt 28 lodjur får skjutas i Östergötland. Det är en stor ökning jämfört med tidigare år – 2022 fick 10 lodjur skjutas och 2021 var siffran 5.
– Jag känner både ilska och sorg, säger Gebbe Björkman.
I början på november sågs ett lodjur på Omberg och Gebbe, konstnär och naturprofil från Ödeshög, skrev hänfört om det i sin blogg. Samtidigt kom Gunilla Wetterling ut från ett möte med viltförvaltningsdelegationen där hon just fått veta att jakten skulle bli rekordstor under 2023.
Där föddes idén om en protest. För en dryg vecka sedan mejlades ett upprop med över 200 underskrifter till landshövdingen Carl Fredrik Graf.
Biologer, forskare och naturintresserade har skrivit på, men även jägare och fårägare.
– Nu mejlade vi bara runt till folk vi kände, hade vi använt sociala medier hade vi fått tusentals underskrifter. Det finns ett kompakt motstånd, menar Gebbe Björkman.
Lodjursstammen ökar i Sverige men klassas fortfarande som sårbar på den svenska rödlistan. I Östergötland är det länsstyrelsen som beslutar om hur många djur som får skjutas.
Beslutet om 2023 års jakt har fattats för att "reglera stammen och för att närma sig förvaltningsmålet som i Östergötland är sju årliga föryngringar", skriver länsstyrelsen på sin hemsida. Miniminivån som har beslutats av Naturvårdsverket ligger på 4,5 årliga föryngringar.
– Nu har vi äntligen börjat närma oss ett bestånd som är lämpligt för Östergötland, varför ska vi då närma oss miniminivån igen, frågar sig Gebbe Björkman.
I jakten skrämmer hundar upp lodjuret i träd där det kan skjutas. "Djupt oetiskt", anser både Gebbe Björkman och Gunilla Wetterling. De är också starkt kritiska till att jakten pågår under lodjurens parningstid och att nio honor får skjutas i Östergötland. Varje hona har minst två-tre ungar som inte är redo att klara sig själva ännu, anser de.
– Blir det vinter i mars så fixar inte ungarna det själva. De dör, säger Gebbe Björkman.
– Dessutom är det svårt att se om det är en hona eller en hane man skjuter på där i trädet. Det ser man oftast först när djuret är dött, säger Gunilla Wetterling.
Gunilla Wetterling och Gebbe Björkman är starkt kritiska till licensjakten på lodjur som drar igång den 1 mars.
Ett argument som lyfts fram för jakten är att tamdjursägare drabbas när lodjuren jagar exempelvis får. Enligt SLU:s viltskadestatistik dödades fem får av lodjur i Östergötland under 2021.
När angrepp väl sker anser Gunilla Wetterling att skyddsjakt bör tillämpas på det lodjur som orsakar problem.
Licensjakten bör helt upphöra.
– Lodjuret är en toppredator som är oerhört viktig för biologisk mångfald. Den håller nere beståndet av exempelvis rådjur och dovhjort, men också mindre djur som räv och hare. På så sätt minskar ju kostnader för betesskador i skogs- och jordbruk samt antalet viltolyckor.
Hur ser ni på att 28 lodjur får jagas?
– Det beror på ren okunskap. Politikerna har bestämt miniminivåer för olika länsdelar och efter inventering använder man sig av luddiga omräkningsfaktorer. Varför inte bjuda in kunnigt folk och ha en utbildning istället? Vad äter ett lodjur, hur lever det? Beslutet grundar sig inte på vetenskap utan bara på politiskt tyckande, säger Gunilla Wetterling.
Gebbe Björkman avslutar:
– Vi sitter i tv-soffan här hemma i Sverige och förfasas över tigrar och lejon som jagas på andra ställen i världen, samtidigt så skjuter vi vårt egna stora kattdjur. Det är sorgligt.