I Östergötland har tankarna funnits i flera år om att skapa ett HVB-hem som drivs gemensamt av sjukvården och kommunerna. Nu finns ett färdigt förslag som beslutas i hälso- och sjukvårdsnämnden 9 december.
HVB-hemmet kommer ha tio platser och placeras i Norrköping. Målgruppen är både tjejer och killar i åldern 13-17 år med allvarlig psykosocial problematik i kombination med psykiatriska tillstånd och där öppenvård inte bedöms tillräcklig.
Ann Henriksson är regional utvecklingsledare för barn och ungdom och uppstartsansvarig för verksamheten i Norrköpings kommun. Hon berättar att det finns flera skäl till att ett gemensamt HVB-hem behövs:
– I vanliga fall om vi placerar en ungdom som har behov av både psykiatri och socialtjänst så kanske socialtjänsten placerar på ett behandlingshem som ligger långt hemifrån. Om den unge har behov av barn- och ungdomspsykiatri kan den hamna i en ny kö på nya orten. Då är det svårt att få till den här sammanhållna vården.
En annan målsättning med HVB-hemmet är att ta tillvara familjens egna resurser och även inkludera skola och fritid i vården.
– Därför är närheten till hemmet viktig, säger Ann Henriksson.
Behandlingshemmet ska erbjuda både behandling och utslussning vilket gör att närheten till hemmet är viktig.
Den nya samarbetsformen blir den första i sitt slag i Sverige vilket har gjort att man på riksnivå (Socialstyrelsen) vill följa östgötamodellen. Den går hand i hand med det regeringsuppdrag som nyligen slutrapporterades och som mynnade ut i ett förslag om att låta en statlig institution bli en pilotmodell med motsvarande upplägg.
– När vi gjorde det här arbetet var den expertgruppen hos oss och besökte vårt arbetsteam och tog del av våra slutsatser, säger Ann Henriksson.
Den statliga utredningen visade att behovet av en sammanhållen vård för unga med komplexa behov är stort. Av de drygt 30 000 barn och unga som tvångsvårdas och placeras varje år på institutionsvård har 71 procent minst en psykiatrisk diagnos. Barnen hamnar lätt i kläm mellan socialtjänsten och sjukvården. Ann Henriksson känner igen bilden:
– Vi har sett sådana vårdflöden som har varit bedrövliga, där den unge först har stått i kö till BUP här. När vi sedan har placerat har den unge hamnat i en ny kö på nya orten. Lagom som ungdomen har kommit fram så har denne åkt hem igen. Då kan personen ha hunnit bli 18 och blir då hänvisad till vuxenpsykiatrin. Då har det gått väldigt många år av ett barns uppväxt.
Samtliga östgötakommuner ingår i samarbetet och ska dela på de tio platserna. Om behovet visar sig vara större kommer man ta ställning till det längre fram. Ingen kommun har företräde utan det är behovet som kommer ligga till grund för placeringarna liksom eventuell kötid.
– Man tittar också på en lämplighet, att det fungerar bra med den målgrupp som redan är placerad, säger Ann Henriksson. Tanken är att man ska ha stor kapacitet att möta de här ungdomarnas behov.
Bjarne Olinder, verksamhetschef på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, som suttit med i arbetsgruppen, är glad över att få öronmärkta pengar till verksamheten:
– Jag är framför allt glad över att man satsar på den här patientgruppen. Man flyttar fram kvalitén och positionerna genom att man gör arbetet på plats i ett behandlingshem. Det skapar förutsättningar för både bättre utredning och behandling.