Försvaret rustar och svenskarna ska klara flera veckor utan el och vatten från samhället. Nu förbereder även landets landsting och regioner för att sjukvården ska fungera under beredskap eller krig. Idag finns inte den beredskapen.
I förra veckan bestämde regionstyrelsen att fortsätta arbetet med att planera för att bygga upp det civila försvaret i Östergötland. Det gäller allt från att säkra att det finns el, vatten och läkemedel till kommunikationer med Försvarsmakten och andra myndigheter. Kunskap som försvunnit under de dryga 20 år som gått sedan arbetet med civilt försvar lades ned i dåvarande landstinget i mitten av 1990-talet.
– Många av de som jobbar inom sjukvården idag har inga egna erfarenheter av krigsplaceringar eller att öva tillsammans med försvaret i fältsjukhus, säger Eva Bengtsson, beredskapssamordnare i Region Östergötland.
– Men jag tror inte att det är den typen av sjukvård vi planerar för, nu handlar det mer om hur sjukvård och kollektivtrafik ska tryggas för civilbefolkningen än att vårda soldater.
I slutet av maj samlas representanter från försvaret, landstingen, kommuner och myndigheter för att dra upp planerna för den stora totalförsvarsövning, TFÖ2020, som ska genomföras i hela landet om två år.
Från Region Östergötland deltar Eva Bengtsson tillsammans med Rikard Lundin som är verksamhetschef på Katastrofmedicinskt centrum vid Universitetssjukhuset.
– Vi har redan en organisation för att ta hand om ett stort antal skadade och störningar i infrastrukturen enligt den kris- och katastrofmedicinska beredskapsplanen. Men vi har inte någon beredskap för att klara att driva sjukvård i krigstid under flera månader. Det är det vi måste planera för.