Världen, inte minst Sverige, forskar för fullt för att få ny kunskap om covid-19. I Sverige pågår ett stort arbete med att samla in uppgifter om alla covidpatienter som vårdats på landets sjukhus. Det sammanställs nu i en nationell databas på Socialstyrelsen. Överläkaren Håkan Hanberger på infektionskliniken i Östergötland har varit med i arbetet. Som rådgivare i Läkemedelsverkets vetenskapliga råd fick han i mars frågan om han kunde vara med att starta en nationell uppföljning av covid-19 för att övervaka säkerheten för de läkemedel som patienterna behandlas med.
– Det var så det började. Vi försöker ta reda på framgångsfaktorer för kortare vårdtid och minskad dödlighet på svenska sjukhus så att vi skall kunna förbättra läkemedelsbehandlingen och minska dödligheten hos de som insjuknar senare i pandemin, säger Håkan Hanberger.
Nyttan måste vägas mot risker, både när det gäller läkemedel och vaccin, enligt Håkan Hanberger:
– I början av pandemin användes malariamedicinen klorokin i höga doser och många varnade för att risken övervägde nyttan och behandlingen stoppades så småningom även inom ramen för kontrollerade studier.
Det är ett stort pussel att sammanställa all patientdata som inhämtas från regionernas slutenvård, dödsorsaksregistret och flera andra register på Socialstyrelsen, Svenska intensivvårdsregistret, Folkhälsomyndigheten och andra datakällor.
Man har hittills analyserat data för de cirka 10 000 patienter som sjukhusvårdades från 15 mars till 30 april.
Resultatet, som Håkan Hanberger och sju kollegor presenterat i Läkartidningen i veckan, visar att en stor majoritet av patienter som vårdats för covid-19 har överlevt, vilket gäller både de som vårdats utan intensivvård och de som har vårdats på IVA-avdelning.
Bland patienter som inte hade någon dokumenterad bakomliggande sjukdom överlevde 96 procent. En majoritet av dem som vårdades på sjukhus hade dock någon annan grundsjukdom. Drygt 15 procent av de inlagda patienterna vårdades inom intensivvård. Av dem överlevde drygt 72 procent. Bland patienter som inte behövde intensivvård kunde 83 procent skrivas ut.
Något som Håkan Hanberger lyfter fram extra mycket handlar om tiden mellan symptom och inläggning på sjukhus. Sett till hela populationen var tiden sju dygn. Men endast tre dygn för de icke IVA-vårdade patienterna som avled.
– Det kan sannolikt förklaras med att patienterna var äldre jämfört med andra patientgrupper och uppvisade högre grad av samsjuklighet, vilket gjorde att de var i behov av sjukhusets resurser i ett tidigare skede. Det är en grupp som man måste ägna ökad uppmärksamhet åt och det blir intressant att undersöka vidare.
Sverige tycks ha en lägre dödlighet bland covid-patienter som vårdats inom intensivvården (26,7 procent) än vad man har rapporterat från andra länder, enligt Håkan Hanberger:
– Men man ska vara försiktig att jämföra dem utan att korrigera för samsjuklighet, ålder och olika faser i pandemin.
Han anser att det varit en stor rapportering och fokus på dödssiffrorna vilket har gjort att fakta om överlevnaden har försvunnit. Ett viktigt budskap han vill förmedla är att de flesta, som inte har några riskfaktorer, överlever.
– Det är drygt en av 30 som avlider av de tidigare helt friska och fem av sex av alla som hamnar på vanlig vårdavdelning klarar sig. Svensk vård har trots att vi var rädda för att det skulle bli kaotiskt lyckats ställa om fantastiskt bra och lyckats ta hand om alla patienter som kommit till sjukhus. Vi har också successivt lyckats införa nya behandlingsmetoder som vi tror gör skillnad. Så vi hoppas kunna visa att färre och färre hamnar på IVA i framtiden.
Sverige var bland annat tidigt ute med att sätta in proppförebyggande läkemedel hos patienterna. Även kortison används på vissa patienter efter att brittiska studier visat att det ger en bättre överlevnad.
En annan pusselbit som återstår att se är nyttan med det nya och enda godkända läkemedlet remdesivir som nyligen donerades till Sverige. Östergötland har varit ett av fyra län som fördelat läkemedlet i landets regioner.
– Det är viktigt att Sverige håller sig framme och bidrar med ny kunskap och på ett systematiskt sätt följer upp effekten av de nya medicinerna, säger Håkan Hanberger som deltar i den grupp som beslutat om fördelningen av donationen.