En doula finns med både innan, under och efter förlossningen. Under förlossningen samarbetar doulan med barnmorskan på sjukhuset, men gör inga medicinska bedömningar.
– Oavsett hur man än vill föda, om det är med snitt eller en hemförlossning, önskar jag att man ska få den upplevelse man själv önskar.
Det säger fembarnsmamman Sara Pålsson, som bor utanför Norrköping. Till vardags jobbar hon som psykoterapeut på Stadsmissionen i Linköping där hon främst arbetar med våldsutsatta kvinnor. Men vid sidan av det är Sara också doula.
När hon själv väntade sitt andra barn 2016 hörde hon talas om doulor för första gången och kände direkt att det var något för henne.
– Jag bara kände "det här är bra".
Det finns ungefär 250 personer som jobbar som doulor i Sverige, 14 är verksamma i vårt län.
En doula ersätter inte stödet från en partner eller en barnmorskas medicinska kunskap under förlossningen, utan är ytterligare en person som ska stötta kvinnan under graviditet, förlossning och tiden efter. Doulan är något som den som väntar barn får bekosta själv. Spannet på kostnaden är stort, men ligger någonstans mellan 12 000 och 15 000 kronor.
– Jag förstår verkligen att det är långt ifrån alla som kan ta den kostnaden, säger Sara Pålsson.
På Vrinnevisjukhuset i Norrköping har antalet kvinnor som vill ha med sig en doula under förlossningen ökat, men Ulrica Ottosson som är vårdenhetschef på Vrinnevisjukhusets förlossningsavdelning upplever inte att det är vanligt. Endast en handfull kvinnor om året har med sig en doula. Hon berättar att eftersom personalens målsättning är att kvinnan ska få den förlossningen hon önskar har de genomgående positiva erfarenheter av doulor.
– Det vanligaste är att man har med sig en partner. Sen kan man av olika anledningar vilja ha ett extra stöd och då är det fint om man kan få det, säger Ulrica Ottosson.
Hon förklarar att doulan är som ett extra stöd för den födande och partnern under förlossningen.
Hon säger att kommunikationen mellan personalen, kvinnan och doulan är viktig för att samarbetet ska fungera. En stor del av barnmorskorna och undersköterskornas arbete består i att stötta kvinnan under förlossningen, men skillnaden mellan sjukhuspersonal och en doula är att kvinnan som ska föda redan har en etablerad kontakt med doulan.
– Det är ett bra komplement. Dessutom är ett av våra stora mål att ha en hög närvaro och skapa tillit eftersom vi ser att det ofta blir en bättre upplevelse då, säger hon.
Efter att pandemirestriktionerna har lättat kan kvinnor ta med sig två stödpersoner till förlossningen. Vill man ha med sig ytterligare personer är det bra att flagga för det till sin barnmorska på mödravårdscentralen, förklarar Ulrica Ottosson.
"Att få se hur en kvinna växer och tar sig igenom förlossningen är fantastiskt", säger Sara Pålsson.
När Sara Pålsson tar sig an ett doulauppdrag har hon till att börja med ett samtal med den gravida kvinnan.
– Där kan vi lära känna varandra för att se om vi klickar och kvinnan berättar vilka förväntningar hon har på mig som doula, säger hon.
En doulas främsta uppgift är att stötta kvinnan under förlossningen, men alla doulor erbjuder lite olika tjänster. Sara Pålsson har gått flera utbildningar vid sidan av doulautbildningen och kan till exempel hålla en förlossningsförberedande kurs och ge råd kring amning.
När förlossningen närmar sig har Sara jour under tre eller fyra veckor. Då står Sara redo att svara dygnet runt för att kunna delta under förlossningen, hemma eller på sjukhus. De flesta uppdrag hon får är sjukhusförlossningar.
På Vrinnevisjukhuset är det ungefär en handfull förlossningar per år där kvinnan vill ha med sig en doula.
Vad en doulas uppgift är under förlossningen beror helt på vad kvinnan önskar. Det kan handla om emotionell stöttning, hjälp att hantera smärta, att sköta kontakten med barnmorskan eller väldigt enkla saker som att påminna om att äta och dricka.
– Samarbetet mellan mig, sjukhuspersonalen, partnern och den födande är fantastiskt. Att få se hur en kvinna växer och tar sig igenom förlossningen, säger Sara.
Efter förlossningen har Sara ett djupgående eftersamtal med den nyblivna mamman, och ibland blir förlossningen inte som kvinnan tänkt sig. Det kan till exempel handla om att förlossningen gått snabbt och att den blivande mamman inte kände att hon hann med i förloppet. Det kan också vara att förlossningen slutade med ett kejsarsnitt, trots att kvinnan önskat att föda vaginalt.
– Då känner jag inte att jag har misslyckats. Det viktigaste är att förlossningen inte lämnas som ett trauma. Jag känner mig trygg i att jag kan hjälpa kvinnan vidare eller att sörja att det inte blev som man ville.