Floder som svämmar över. Mängder av folk som förlorar allt de har och dödstal som stiger. Översvämningarna i Europa, och framför allt Tyskland, har visat urkraften i naturen. Klimatförändringarna som pågår pekar mot att både värmeböljor och skyfall kan komma att bli allt vanligare framöver. Just översvämningar är något som kan oroa även i Östergötland.
– Mindre översvämningar i samband med kraftigt regn uppstår då och då i länet. Både gator som översvämmas, men det kanske vanligaste är källare som översvämmas med mycket materiella skador. Skulle vi få in ett regn liknande det i Tyskland och Belgien över Östergötland skulle det få omfattande konsekvenser och även slå ut samhällsviktig verksamhet, säger Magnus Mateo Edström, klimatanpassningssamordare på Länsstyrelsen Östergötland.
Översvämningar är komplexa och delas in i olika varianter.
– Dels kan det komma från havet som stiger på grund av klimatförändringarna, det smyger sig sakta på. Det är väderberoende och kan tillfälligt ge väldigt höga vattennivåer. Det kan vara ett problem för kustkommunerna. Sen har vi översvämningar från sjöar och vattendrag som Motala ström, Stångån och Svartån. De kan svämma över, även om det då måste regna mycket under lång tid.
Han fortsätter:
– Vi har också den tredje sorten med extrema regn – skyfall där det kommer väldigt mycket regn på kort tid. Där ger framför allt problem i tätorterna med mycket hårdgjorda ytor med byggnader och gator där vattnet inte kan infiltreras. Det finns ju underjordiska ledningar som för bort dagvattnet, men de är inte dimensionerade för så kraftiga regn, säger Mateo Edström.
Att arbeta förebyggande framåt är något som görs i hög utsträckning. Länsstyrelsen granskar detaljplaner och släpper inte igenom en sådan som inte tagit höjd för översvämningar.
– Det finns ju väldigt mycket befintlig bebyggelse där finns ett jättejobb att göra, att anpassa städerna efter det här förändrade klimatet, säger Magnus Mateo Edström
IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort en kartläggning över kommunernas arbete med klimatanpassning. Den visar att Norrköping kommer på andra plats och Linköping på delad elfte i hela landet.
En viktig del i klimatanpassningen är att jobba med grönområden.
– Det är bra både för att dämpa översvämningar och värmeböljor. Grönskan är bra för att infiltrera vatten och det är också nyckeln för att svalka städerna och förhindra urbana värmeöar som kan uppstå där det är mycket betong och asfalt, säger Mateo Edström.
Anna Bohman har varit forskningsledare för en grupp på Linköpings universitet som tagit fram Visual Water, en visualiseringsplattform för hållbar dagvatten- och skyfallsplanering. Ett verktyg som underlättar samarbete och samplanering mellan olika aktörer inom området.
– I många fall finns viljan och de tekniska lösningarna men det är i implementeringsprocessen som problem uppstår.
Precis som Mateo Edström pekar Bohman mot fler grönområden, men att det kan krocka med andra intressen.
– Man vill bygga bostäder för att det behövs och man vill förtäta utifrån klimatvärde. Det är en utmaning att tänka om och organisera sig kring dagvattenanläggningar som inte bara bygger på traditionella underjordiska rörledningar. Fler intressen behöver då finnas med runt bordet och samarbeta och att då hävda grönytornas värde kan vara en svår förhandling.