Onsdagsintervju
Alla plastförpackningar från hushåll som samlas in i Sverige skickas till Svensk Plaståtervinning i Motala. Där sorteras de i olika plasttyper, för att sedan pressas ihop i balar och skickas vidare för tvätt och granulering i bland annat Tyskland och Holland. Det som inte granuleras, det vill säga det som inte återvinns och blir ny plast, skickas till förbränning i Sverige.
Hur mycket av Sveriges plats återvinns, hur mycket hamnar på tvivelaktiga plastdeponier i Asien och är det verkligen värt att sopsortera?
Det är några av frågorna vi har med oss när vi möter Svensk plaståtervinnings vd Mattias Philipsson i Onsdagsintervjun.
Ni har funnits här i Motala i ett år, hur har det varit?
– Det jobbigaste året i mitt liv, men också det roligaste. I november 2018 var vi två anställda. Idag är vi 50 och igång med Europas i särklass största och effektivaste plastsorteringsanläggning.
Svensk plaståtervinning ägs av Plastbranschens informationsråd, Dagligleverantörernas förbund, Svensk handel och Svensk dagligvaruhandel. Företaget äger, tillsammans med Metallkretsen, Pressretur, Returkartong och Svensk glasåtervinning, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI.
Det är dessa företag som ansvarar för förpackningsinsamlingen i de gröna containrarna runt om i Sverige.
– Bolaget har funnits i en herrans massa år, men tidigare skickade Sverige 60-70 procent av sina insamlade förpackningar till tyska sorteringsanläggningar, berättar Mattias Philipsson. 30-40 procent hanterades av ett företag i Värnamo. Ägarna, det vill säga producenterna, har ett producentansvar att samla in och återvinna förpackningarna och ville ta ett större ansvar. Sverige som är så framstående i många miljöfrågor borde ha den här sorteringen här hemma för att få bättre koll och bättre spårbarhet vart plasten tar vägen.
Hur mycket av Sveriges plastförpackningar återvinns och blir ny plast?
– Ungefär 15-20 procent.
Varför så lite?
– Du och jag, vi konsumenter, är för dåliga på att sortera hemma. 60-70 procent av förpackningarna går i soporna, och därmed till förbränning, redan i hushållen. Ett annat skäl är att producenterna använder förpackningar som vi inte kan sortera, eller plast som vi kan sortera men som det inte finns någon marknad för i steget efter oss.
Vad har du för hopp för att de där 15-20 procenten ska förbättras?
– Jag har inte bara ett hopp utan EU har sagt att 2025 ska 50 procent av alla plastförpackningar återvinnas. Det är ett otroligt tufft mål för alla EU-länder, men är det något land som kan klara av det så är det Sverige.
Vad är det viktigaste som behöver göras för att klara det?
– Vi har tre-fyra stora projekt som jag hoppas kunna realisera till 2025. Ett av dem är att bygga tvätt och granulering här också. Det skulle ge oss en unik anläggning. Idag när vi har sorterat plasten så skickas den med tåg och bil för tvätt och granulering i Tyskland och Holland.
Varför tvättas och granuleras inte plasten i Sverige?
– Sverige har inte kapacitet för de volymer som vi genererar.
När kan det bli aktuellt med tvätt och granulering här i Motala?
– 2023 kanske. Det tar ett par år med miljötillstånd och investeringen måste naturligtvis godkännas av ägarna.
Hur många fler anställda skulle det kunna innebära? Dubbelt?
– Ja, dubbelt är rimligt.
Vad säger du till konsumenten som slänger plasten i soporna hemma och tänker ”äh, det spelar ingen roll vad jag gör eftersom plasten ändå skeppas runt i världen”?
– Om du lämnar plasten till återvinningen så har din plast 40 procent lägre klimatpåverkan än om du lämnar den till förbränning i dina sopor. Då är allt inkluderat, som sortering, transporter och energikonsumtion.
Mattias Philipsson är född och uppvuxen i Linköping. Efter tekniskt gymnasium på Berzeliusskolan, officershögskola i Karlskrona och Stockholm och I-linjen på Liu så blev det tretton år i Tekniska verken-koncernen. Där avslutade han med fem år som vd för Svensk biogas innan han i augusti 2018 blev vd för Svensk plaståtervinning.
– Om affärer var jättespännande när jag var yngre så är klimat- och hållbarhetsfrågan en viktig drivkraft för mig idag. Greta Thunberg har väckt så många, jag har själv en son på elva år och inser att vi alla måste göra aktiva val för att förändra.
I dagsläget sorterar Svensk plaståtervinning 500 förpackningar i sekunden med en årstakt på 80 000 ton. Anläggningen, som ligger i Electrolux tidigare lokaler, är 17 000 kvadratmeter stor och byggd för att kunna hantera 120 000 ton per år.
– Vi ser att våra volymer ökar, dels beroende på att folk blir bättre och bättre på att sortera, dels på grund av den ökade e-handeln. Jag är glad för att det blivit en sådan debatt kring plastfrågan, men den har blivit lite sned. Plast kopplas nästan alltid ihop med plast i haven, men tittar vi på Sverige så är det inte procent utan promillen av förpackningarna som hamnar i haven. I Sverige är problemet att för mycket går till förbränning.
Ändå flyter det i land mycket plast längs våra kuster.
– Ja, ur ett världsperspektiv är plast i haven ett jättestort problem, men jag tycker det är viktigt att man som svensk kan känna sig trygg med att här hamnar väldigt lite plast i haven eller i annan natur. När en politiker säger att vi måste införa skatt på plastkassar, och bisatsen ”för vi känner ju till problemen med plast i haven”, blir jag irriterad. Det bidrar till desinformation för så är det inte här i Sverige.
Jag har förstått att många konsumenter kan se fram emot en ny sorts soptunna inom en snar framtid.
– Ja, det kommer en ny förordning, bestämd av svenska regeringen, som ska vara på plats 2021. Den innebär att 60 procent av alla hushåll ska erbjudas fastighetsnära insamling. Till 2025 ska det vara 100 procent. Förordningen innebär att det är vi producenter som måste erbjuda ett sånt system. Exakt hur systemet kommer se ut beslutas under 2020, men det kommer underlätta för konsumenten.
I Sverige blir ju mycket av de där 65-70 procenten plast som slängs i hushållssoporna fjärrvärme. Det är väl bra?
– Länge har det kommunicerats som något bra, men nu har fjärrvärmeleverantörerna hårt tryck på sig från sina kunder som vill köpa förnybar energi. De svenska avfallsförbränningsanläggningarna är anslutna till utsläppsrättssystemet så de måste betala för den koldioxid de generar och då vill de inte ha plast som ju oftast är oljebaserat.
Jag såg ett danskt tv-reportage som avslöjade hur dansk plast hamnar hos så kallade plastbönder i Malaysia. Hela byn var full med plast och så brändes den utan någon större rening i förbränningen. Ingen risk att svensk plast tar samma väg?
– Nej, jag har koll på vart vartenda ton tar vägen. Spårbarhet är otroligt viktigt för mig. Att jag kan berätta för mina kunder vart plasten tar vägen och vad det blir av den. Vi har en policy att all vår plast ska tvättas och granuleras i Europa. Allt som inte går att återvinna energiutvinns i Sverige.
Märker du att hållbarhetsfrågan påverkar näringslivets affärer?
– Ja, en producent berättade för mig att han hade varit på banken och sökt finansiering för ett projekt med jungfrulig plast. Då svarade banken ”vi tror inte på den affärsmodellen men om ni använder återvunnen plast så kan ni få lån”. Så till och med bankerna är med på det här.
Hur mycket säljer ni plasten för?
– Mellan 0 och 5 000 kronor per ton. Den har olika värde för olika plasttyper.
Vilken plastförpackning ska man som konsument välja bort?
– Svart plast går inte att sortera och därmed inte att återvinna. Den optiska läsningen klarar inte av den. Men som konsument ska du lämna även svart plast till återvinning för i framtiden kanske vi kan sortera den.
Ska man diska sina plastförpackningar innan de lämnas in?
– Nej, inte med varmvatten och definitivt inte med diskmedel. Men töm gärna förpackningen för din egen skull så du slipper lukt hemma. Man kan skölja ur dem om man vill, men vi behöver inte få hit förpackningarna rena. Våra maskiner klarar det bra ändå.
FTI vill ju bara ha förpackningar i de gröna containrarna, var ska vi konsumenter lämna in all annan plast, som till exempel tandborstar och toaborstar?
– På kommunens återvinningscentraler. Vårt uppdrag gäller bara plastförpackningar från hushåll.
Ibland ser man i de gröna containrarna material som inte borde ligga där, vad händer med det?
– Det skickas till förbränning. 20-25 procent av det vi får in i plastinsamlingen är sånt som inte borde ligga där.
Vilken plast är värst för er?
– Gamla kassett- och videoband. De ska lämnas på kommunens återvinningscentraler. Hos oss fastnar bandremsorna överallt i maskinerna så halva vår tid för underhåll går åt till att plocka bort det.
Jag såg att kronprinsessan fick en kabinväska av återvunnen plast när hon var här förra året.
– Ja, hon blev väldigt glad. Hon var genuint intresserad. Vi bjöd henne till invigningen, men då lär hon ha sagt ”jag klipper inte gärna band, men jag kommer gärna på ett studiebesök”, så sen hon hörde av sig och ville komma. Superroligt.
– Jag upptäckte kabinväskan när jag själv skulle köpa en. Då såg jag att ett av de etablerade märkena hade en som var gjord av återvunnen plast, så den köpte jag. Sen fick jag besök av en kund, en köpare av plast, som hade en likadan. Jag sa ”åh, har du en likadan?”. Han svarade ”ja, och det är din plast”. Den är alltså gjord på plast härifrån. Det gjorde mig oerhört stolt. Det gäller för oss att konkretisera för konsumenterna vad det blir av plasten.