Lars Gezelius är naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen i Östergötland: "Det är simfåglarna som kan vara utsatta för virus, eftersom viruset sprids med avföring i vattnet."
För mindre än två veckor sedan drabbades en gård vid Gammalkil av fågelinfluensaviruset H5N8 och nu i veckan en äggproducent på slätten. Östergötland är det län i Sverige som har flest fjäderfäanläggningar i landet och nu är det två gårdar som är avspärrade, med dubbla skyddszoner runt om.
Fågelsjön Tåkern är inte långt bort. Där har årets inflygning redan startat.
– Vi väntar på ungefär 1 000 grågäss och 2 000 sädgäss, säger naturvårdshandläggaren Lars Gezelius vid länsstyrelsen. Sädgässen kommer att flytta vidare efter någon vecka, men grågässen häckar här.
– När sjön går upp helt fyller det på med knölsvan, uppemot 1 000 svanar tror vi. I månadsskiftet mars–april kommer sedan 1 000 tranor, ungefär. Och ormvråk och fiskgjuse tillsammans med andra häckande fåglar.
– Det är simfåglarna som kan vara utsatta för virus, eftersom viruset sprids med avföring i vattnet, säger han.
Björn Olsen, ornitolog och expert på fågelinfluensa.
Vi ringer Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Han är ofta med i tv och svarar på frågor om covid-19, men han är också ornitolog och expert på fågelinfluensa.
Är influensautbrotten en risk för vilda fåglar?
– Det är en risk om smittan läcker ut. I så fall sannolikt via den svagaste länken, som att virus följer med ut på skorna, säger Björn Olsen. Simänder och måsar kan klara sig bra, det är sämre för dykänder. Och rallfåglar som sothöns, eller tranor, svanar och gäss. Rovfåglar kan naturligtvis också drabbas, eftersom sjuka fåglar är lätta offer.
– Virus i en fågelsjö kan få stora konsekvenser. Här har fågelskådarna en stor roll att spela. Larma snabbt om ni ser fåglar som beter sig annorlunda eller är döda. Hantera inte djuren själva, de måste samlas in på ett säkert sätt.
Avråder du från besök vid Tåkern?
– Absolut inte, snarare tvärtom! Ornitologerna har en viktig roll att fylla om de ser något som verkar annorlunda.
Kan virus föras med vattendrag och åar?
– Sjuka fåglar utsöndrar virus med träck i vattnet. Stillastående vatten kan ladda upp mycket virus. Men den troligaste förklaringen till utbrotten på gårdar är att smittan tagit sig in via ventilationen. Ett högpatogent virus som H5N8 sprids framför allt av änder, som själva inte är känsliga.
– Men sjuka fåglar flyger inte, det är ansträngande att flyga.
Sedan skyddsnivå 3 infördes i november måste fjäderfäbesättningar hållas inne.
Så långt experten. Men vi har mer frågor. Nu till länsveterinär Pernilla Stridh på länsstyrelsen.
Vad händer på de avspärrade gårdarna?
– Jag har varit i kontakt med djurhållaren på den senaste gården i dag, säger hon. Den kommer att vara avspärrad minst 21 dygn efter den preliminära desinfektionen.
– Vi kontaktar nu även hobbyhönsägare med instruktioner om hur de ska skydda sina djur. Om de är i zonen med skyddsnivå 3 ska de hålla fåglarna inne och vara extra uppmärksamma på symptom. I så fall ska de kontakta veterinär direkt.
Skyddsnivå 3 gäller i drabbade områden i Östergötland, Kalmar, Halland och Skåne.
Grågås är en av de vildfåglar som väntas komma till Tåkern snart. Närmare tusen fåglar lär det bli.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tar hand om och undersöker vilda fåglar som hittas döda i naturen. De senaste sex månaderna har de flesta döda vildfåglar som testat positivt hittats i Skåne och i Blekinge. Det har framför allt varit ormvråk, duvhök, berguv och grågäss.
På närmare håll en smittad vitkindad gås på södra Gotland i november, en knipa vid Västervik i februari och två berguvar vid Skövde, även det i februari.
Det senaste utbrottet av fågelinfluensa, eller aviär influensa av typen H5N8, i Östergötland upptäcktes på måndagen. Hela värphönsbesättningen på gården måste avlivas.
För den gårdsägare som drabbas är det ett förfärligt slag, när smitta letar sig in via ventilationen, vilket verkar vara fallet nu. Dessutom tar det lång tid och kostar mycket pengar att hämta sig och bygga upp verksamheten igen.
Hur avlivas de sjuka fåglarna?
– Man använder koldioxid, som pumpas in genom en ventil i väggen från en tankbil, säger chefsveterinär Håkan Henrikson på Jordbruksverket. Det svåraste arbetet är därefter att ta ut fåglarna. Sedan sänds de till destruktion i Karlskoga och förbränns så småningom.
Håkan Burlin, VD för Stjärnägg i Linköping: " Det var ganska mycket smitta för tre år sedan. Men i år är det värre."
Smittlarmet innebär också en omedelbar spärr även för grannar som är i samma bransch. Alla producenter som finns inom en trekilometersradie från gården med smitta blir direkt avstängda. Och på slätten är det tätt mellan gårdarna som har ägg- eller kycklingproduktion.
Håkan Burlin är vd för Stjärnägg i Linköping, som packar och levererar ägg till butiker. Snart är det påsk, den verkliga högsäsongen under året.
Hur hanterar ni sjukdomsutbrott hos era leverantörer?
– Vi spärrar direkt den inre skyddszonen för att inte sprida smittan, säger han. Vi åker inte dit alls.
– I den yttre zonen med tio kilometer i radie ändrar vi rutinerna och rengör mycket mer. Det är strikta regler.
Han säger att det varit en speciell vinter. Fågelinfluensa är inget nytt, men den här säsongen har det varit besvärligt i hela norra Europa.
– Det var ganska mycket smitta för tre år sedan. Men i år är det värre.
Alla sorters ägg kanske inte går att få tag i till påsk.
Han berättar att Sveriges största äggproducent i Mönsterås, som drabbades av ett utbrott i början av februari, tvingades slakta hela sin värphönsbesättning. 1,3 miljoner höns. Och inte nog med det, även uppfödningen av unghöns, 750 000 kycklingar som skulle bli värphönor, måste också avlivas.
Det innebar 15 procent av alla värphöns i Sverige. Plus 20 procent av alla unghöns.
Även Sveriges största kalkonproducent i skånska Tomelilla fick ta bort hela sin besättning i november.
Hur klarar man det?
– Det blir en tung smäll, säger Håkan Burlin. Det finns de som inte orkar komma igen. De måste stänga, slakta, ta bort de döda djuren, sanera. Sedan ska det stå tomt ett par veckor, efter det ska de beställa nya hönor och det tar kanske 16 veckor innan de kommer. Så ska de nya hönorna börja värpa småägg, så småningom mediumägg. Det kan vara tomt i ett halvår.
Det finns en branschförsäkring, berättar han, men det blir ändå kostsamt. Och ledsamt.
– Och så drabbar det kollektivet när försäkringspremierna går upp, som efter ett sådant här år. Branschen är hårt ansatt.
Blir det äggbrist i påsk?
Sedan starten av restriktioner från Jordbruksverket den 6 november har de pågått hela vintern och Håkan Burlin räknar med att begränsningarna är kvar april ut.
– Men om man vill äta ägg till påsk, ska man kunna göra det. Vissa sorters ägg kanske inte finns, men det kommer att gå att köpa ägg. Vi klarar det här.