Det går att jämföra med rikssnittets ökning, som ligger på 3,8 procent. Detta enligt statistik från LRF Konsult – Sveriges största fastighetsmäklare av skogsfastigheter med drygt 20 procent av den öppna marknaden – som har summerat 2017 års försäljningar. För 2017 handlar det om ett underlag på cirka 1 000 försäljningar och LRF har gjort liknande sammanställningar sedan 1995.
– Vi ser ett ökat intresse för skogsmark och ett starkt skäl till det är högkonjunkturen och den låga räntan. Man tror kanske att börsen nått en topp, säljer och vill investera i skogsmark i stället, säger Roland Hultman, mäklare och skogsekonom på LRF konsult i Östergötland.
Antalet nyetablerade skogsägare i landet har också stigit, både 2017 och senaste decenniet.
– Hela 35 procent av köparna är förstagångsköpare. För tio år sedan var den siffran omkring 20 procent.
Det visade sig också att stormar som Per och Gudrun, eller branden i Västmanland inte har påverkat investeringsviljan.
– Försäkringarna kompenserade prissänkningen som uppstod med den stora ofrivilliga avverkningen efter stormarna. Det gjorde att markägarna fick ett kapital, som många valde att köpa mer skog för i stället, säger Roland Hultman.
Det råder en sällan skådad prisskillnad mellan skogsmark i norra Sverige jämfört med den i norra. I de stora skogsregionerna Jämtland/Västernorrland samt Norrbottens/Västerbottens kust ligger prisökningen på 14,6–15,7 procent mot rikssnittet 3,8 procent.
– Det spretar mycket över landet. Jag har aldrig sett en så stor skillnad. Förklaringen är att Norrland håller på att hämta sig efter finanskrisen 2008 och att man får mer skogsmark för pengarna i norra Sverige. Däremot växer virket snabbare här nere i söder, säger Roland Hultman.
Värmland bedöms ha lidit av skogsimport från Norge, och av att intresset från norska investerare har sjunkit. Jaktvärdet på skogsmarken har också sjunkit.
– Det kan bero på ökningen av rovdjur i området. Ett skäl till investeringarna är just skogsägarens intresse av jakt.
Enligt LRF konsults sammanställning är den genomsnittliga skogsköparen cirka 54 år gammal, och säljaren har passerat pensionsåldern. Det är större andel män som köper skog, men ungefär lika många som säljer. Statistiken visar också att man ofta köper skog i sin närhet (51 procent), kanske för att komplettera till sina befintliga marker.
– Men ganska många väljer också att köpa skog på annan ort och det är vanligt att låta någon annan förvalta marken.
Cirka sex procent av köpen skedde genom aktiebolag eller annan juridisk person. Skälet till att det inte är fler tros vara regleringar som Jordförvärvslagen vars syfte är att gynna sysselsättning och boende i glesbygden.
– Det minskar utrymmet att köpa mark på platser där man inte har för avsikt att bo och verka, förklarar Roland Hultman.
LRF Konsults bedömning är att marknaden för skogsfastigheter kommer vara fortsatt stabil 2018 med en prisbild kring nuvarande nivåer men att de regionala skillnaderna kommer att bestå. Roland Hultman påpekar att Östergötland är ett stort skogslän, större än man kanske anar.
– Åker man längs E4:an så ser man ju bara slättlandskapet. Men både i norr och söder finns stora skogsområden. Dessutom har vi både stora pappersbruk och sågverk i länet, säger Roland Hultman.
ulrik.svedin@ostgotamedia.se