– Vad exakt det beror på är svårt att svara på. Till att börja med är det en väldigt färsk lag. Därför behövs det mer än fyra års underlag för att kunna tyda siffrorna och prata om trender. För det andra kan det ha att göra med hur polisen arbetar, och hur de väljer att rubricera olika brott. Innan lagen har satt sig kan det helt enkelt vara svårt att veta var gränsen går för den här typen av brott.
Stalkning, eller systematisk förföljelse, innebär att någon upprepade gånger utsätts för hot, våld eller trakasserier, av en och samma gärningsperson. Tanken med lagen är att den ska fånga upp de fall som inte uppfyller kriterierna för grov frids- respektive kvinnofridskränkning, och samtidigt ge den typen av brottslighet ett högre straffvärde. Sedan lagen togs i bruk har 2 268 polisanmälningar om olaga förföljelse registrerats i Sverige sedan den sista juni 2014. Men bara runt 200 av dem har lett till en dom.
– Ett brott som till en början anmäls som olaga förföljelse kanske i slutändan bara kan bevisas som olaga hot. Därför är det svårt att jämföra polisanmälningar och domar mot varandra. Det vanligaste orsaken till att människor väljer att göra en anmälan om systematiskt förföljelse handlar om personer som tidigare varit i någon form av relation med en före detta partner, där den ena parten exempelvis vägrar acceptera att det är över.
andreas.irebring@corren.se