Inom EU finns en definition på så kallad ekonomisk utsatthet. Som ekonomiskt utsatt, med risk för att hamna i fattigdom, räknas de vars inkomst är lägre än 60 procent av medianinkomsten.
I flera år i rad ökade andelen äldre svenskar med så låg pension – från 11,8 procent 2013 till 15,6 procent 2015. 2016, som är det senaste året med färdig statistik, vände trenden. 14,9 procent av landets äldre räknas nu som ekonomiskt utsatta, enligt siffror från SCB som nyhetsbyrån Siren har sammanställt.
– Min förklaring är att det är en tillfällig nedgång som beror på att skatten på de lägsta pensionerna sänktes och inkomst- och tilläggspensionen ökade 2016. Men trenden är fortfarande att pensionärer tappar i förhållande till löntagarna och att antalet pensionärer i relativ fattigdom kommer att öka, säger Anders Thoré, sakkunnig i pensionsfrågor på Pensionärernas riksorganisation (PRO).
På kommunnivå varierar andelen ekonomiskt utsatta äldre från 6,3 procent i Danderyd till 31,9 procent i Eda.
I Östergötland är det Ödeshög som har flest pensionärer med låg pension. 21,5 procent räknas där som ekonomiskt utsatta. I andra änden av statistiken återfinns Linköping med 12,1 procent.
– En övervägande majoritet av de som hamnar under fattigdomsgränsen är kvinnor. Det beror naturligtvis på att de har tjänat mindre under hela sitt yrkesliv. Dels är lönerna lägre i kvinnodominerande yrken, dels är kvinnor borta från arbetsmarknaden mer. De tar hand om hushåll och barn och är sjukskrivna i högre grad än män. En viktig förklaring är också att fler kvinnor jobbar deltid, och i arbetaryrken handlar det om ofrivillig deltid i stor utsträckning, säger Anders Thoré.
Enligt Thoré finns det många pensionärer som tvingas avstå saker som läkarbesök, mediciner och tandvård.
– Man behöver pengar till hyra och mat och därutöver blir det inte mycket över, säger han.