"Om du nu – rent hypotetiskt – skulle vilja köpa en olaglig puffert, hur skulle du gå till väga?"
Diskussionstråden på forumet Flashback har rubriken "Köpa pistol på svarta marknaden" och har funnits i flera år.
Användaren som startade tråden med frågan ovan hånas av de andra. Om man måste fråga på Flashback hur man gör för att få tag i ett vapen kommer man att bli lurad, svarar flera.
"Svaret är enkelt, köp knark, fråga efter vapen", skriver en användare.
Och personen har rätt. Det vanligaste sättet för kriminella att få tag i vapen är inte via nätet – utan med hjälp av sina kontakter.
Och här samarbetar brottslingarna med varandra – oavsett om de bor på olika orter eller tillhör olika kriminella nätverk.
Det säger kommissarie Ronald Malmkvist, chef vid underrättelsetjänsten i polisregion Öst, där Östergötland ingår.
– Sverige är ett litet land. De grovt kriminella känner väl till varandra. Om de kan tjäna pengar så samarbetar de, även om de inte tillhör samma gäng eller klan.
Senast 5 augusti sköts en tonårspojke ihjäl i Linköping. Hur fick mördaren tag i sitt vapen, och var finns det nu? Hos polisen, i Stångån eller gömd i en byrålåda? Frågorna är många, svaren få.
Under perioden november 2020–juni 2021 beslagtog polisen i Östergötland 110 skjutvapen och 46 explosiva vapen – som handgranater, sprängmedel och ammunition. Det är vanligast att polisen kommer över pistoler och revolvrar.
– Men det finns även en uppsjö av luftvapen, hagelgevär och automatvapen där ute, suckar Ronald Malmkvist.
Vad de olika vapnen kostar på svarta marknaden skiljer sig mycket.
– Det har med tillgång och efterfrågan att göra.
Priset avgörs till stor del av om vapnet har använts vid tidigare brott eller inte.
– Ett sprillans nytt vapen är självklart dyrare än ett "smutsigt" vapen eftersom köparen då riskerar att bli misstänkt för en tidigare skjutning om polisen får tag i det.
De flesta vapnen hittar polisen tack vare lyckat underrättelsearbete. Här är Ronald Malmkvist fåordig. Av förklarliga skäl kan han inte gå in i detalj på hur underrättelsesektionen jobbar.
Han skulle önska att polisen hade större möjligheter att avlyssna personer innan ett brott sker.
– Ofta har vi misstankar om en individ, men de är inte tillräckligt starka för en anmälan. I de fallen skulle avlyssning hjälpa oss att bekräfta misstankarna.
Ibland går det att spåra de beslagtagna vapnen. De allra flesta är importerade och kommer från de forna öststaterna, enligt Ronald.
Kriget i forna Jugoslavien på 90-talet ledde till ett stort överskott på hand- och automatvapen som spridits i kriminella kretsar sedan dess. Den fria rörligheten inom EU har gjort det enkelt att forsla vapen över gränserna.
– EU är ett dilemma, om man nu får säga så. Tanken med unionen är bra, men jag tror inte att politikerna var förberedda på hur mycket införseln av illegala vapen och droger skulle öka. Har man väl fått in ett vapen i EU eller Schengen-området är det enkelt att flytta det, säger Ronald Malmkvist.
Men även svenska, lagliga vapen hamnar i de kriminellas ägor, menar journalisterna Jani Pirttisalo Sallinen och Mathias Ståhle på Svenska Dagbladet.
De har nyss släppt boken "Vapensmederna" som just handlar om illegala vapen i Sverige.
– Alla känner till att det flesta av vapnen kommer från Balkan. Men i arbetet med boken blev det tydligt att det även är möjligt att köpa lagliga vapen i Sverige och sälja till den illegala marknaden. Vår poäng är att det går, och att det har gjorts i väldigt stor omfattning av en person, säger Jani Pirttisalo Sallinen.
Han syftar på den vapenhandlare i Dalarna som Svenska Dagbladet har granskat. Mannen köpte vapen lagligt och sålde sedan vidare dem till den undre världen.
Pistolen som användes vid dubbelmordet i Norrköping utanför nattklubben Hugo i december 2019 – då två män med kopplingar till det kriminella mc-gänget No Surrender mördades – kom till exempel från vapenhandlaren.
Eftersom mannen hade en laglig affärsverksamhet i sitt garage och ett så kallat vapenhandlartillstånd kunde han köpa vapen i hela landet. Pistolen av märket Glock som användes vid dubbelmordet i Norrköping köpte han 2018 i en vanlig jaktbutik i ett litet samhälle utanför Göteborg.
Att det är möjligt för ohederliga vapenhandlare att tjäna stora pengar på svarta marknaden förvånade Jani Pirttisalo Sallinen och Mathias Ståhle.
– Det finns en säkerhetslucka som gör att lagliga vapen kan läcka till kriminella – se till att täppa till den. Ansvaret för det här ligger hos polisen.
Ronald Malmkvist medger att det händer att vapenhandlare utsätts för press från kriminella eller att jaktvapen stjäls vid bostadsinbrott, men håller fast vid att de flesta vapnen är insmugglade.
– Jag tycker ändå att det har gjorts en hel del sedan de nationella direktiven kom kring att vi skulle prioritera vapen och explosiver, säger han och nämner bland annat kontroll av tillstånd och besök hos vapenhandlare.
Men, säger han, även här ställer rådande lagstiftning till det för polisens rättsavdelning. Det är mycket svårt att få tillstånd att göra oanmälda besök hos vapenhandlare, då behövs ofta en anmälan som grund. De allra flesta besök görs alltså efter att polisen och ägaren kommit överens om en tidpunkt.
– Och det är ju inte jätteeffektivt. Att få göra oanmälda besök skulle självklart underlätta, konstaterar Ronald Malmkvist.
De flesta av dödsskjutningarna i Sverige sker med illegala vapen, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet. En rapport som polisregion Stockholm gjorde i fjol visade att många av de illegala vapnen återanvändes flera gånger inom samma kriminella nätverk. Närmare en tredjedel av vapnen i Stockholm hade använts vid 3–5 skjutningar mellan 2015 och 2019.
Ursprunget och åldern på många av vapnen tyder också på att de smugglades in i Sverige tidigare decennier.
– Vapen har otroligt lång livstid. Det är inget som konsumeras eller snortas. Illegala vapnen kan användas i årtionden eftersom ingen vet att, eller var, de finns, säger Jani Pirttisalo Sallinen.
Han säger att han mött många duktiga poliser i arbetet med boken.
– Gemensamt för dem är att de berättar att när de hittar ett större fall att nysta i blir det en fråga om resurser. Som invånare hoppas man ju att polisen inte tvekar att rota i stora vapenhärvor som kan nysta upp både smuggel- och försäljningsleden.