Religiöst samfund vill växa

Ett nytt trossamfund har sett dagens ljus i Sverige. Nordiska Asa-samfundet har registrerats av Kammarkollegiet.

Asa-samfundet vill ordna midsommarblot vid Rökstenen. (Personerna på bilden har inget med Asa-samfundet att göra.) Stenar Sonevang, Finspång, är talesperson i nyregistrerade trossamfundet Nordiska Asa-samfundet.

Asa-samfundet vill ordna midsommarblot vid Rökstenen. (Personerna på bilden har inget med Asa-samfundet att göra.) Stenar Sonevang, Finspång, är talesperson i nyregistrerade trossamfundet Nordiska Asa-samfundet.

Foto:

Östergötland2016-03-13 20:00

Stenar Sonevang, 41, Finspång, är talesperson för Asa-samfundet som hyllar asatron, den religion som vikingarna samlades kring när det begav sig.

– Vi arbetar för att asatron blir en del av samhället, säger han och tillägger:

– Vi kommer självklart att sträcka ut handen till andra trossamfund.

Medlemmarna avser nu att verka mer utåtriktat. Målet är att skapa asatempel runt om i Norden.

– Det är viktigt att vi syns i det offentliga rummet, säger Stenar.

Asatron bygger på flera Gudar och har rötterna i den poetiska Eddan – verser och dikter som skrevs från 800-talet till 1000-talet. Asatron är traditionsbunden till heliga symboler och runor.

– Asatron har levt tillbakatryckt i tusen år, men den finns bland annat i veckodagarna, säger Stenar. Tisdag (Tyr), onsdag (Oden), Torsdag (Tor) och fredag (Freja/Frigg) är uppkallade efter asagudar/gudinnor.

– Den här tron har inte blivit tagen på allvar, utan kallats för "Nordisk mytologi", men kristendomen kallas inte för mytologi, fortsätter han.

Hedrar gamla krigare

Genom asatron vill utövarna påminna om de människor som under tuffa villkor bröt mark och etablerade sig i det karga Norden en gång i tiden.

– Det var ett omänskligt slit för att bygga upp vår nord. Vi tycker det är synd att det glömts bort vad våra förfäder utfört, säger Stenar Sonevang.

Nordiska Asa-samfundet har en hemsida som informerar om tron. Där berättas exempelvis om de högtider som firas – Balders natt (Valborgsmässoafton), Midsommarblot och Einherjar, för att nämna några. Einherjar firas 1 november och motsvarar allhelgonafirandet. Då man uppmärksammas förfäder som fallit i strid och "med stolthet i sina hjärtan vandrat till Odens sal i Valhalla". Einherjar har betydelsen en gång krigare. Nordiska Asa-samfundet kommer att ordna midsommarblot för intresserad allmänhet framöver:

– Det blir troligtvis vid Rökstenen i Ödeshög, säger Stenar Sonevang. Att bevara gamla traditioner ser samfundet som en av de viktigaste uppgifterna.

Värnar mänskliga rättigheter

I Nordiska Asa-samfundets värdegrund ingår bland annat att ansluta sig till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, och allt vad det innebär, samt att visa respekt för människor och djur. Att visa respekt för äldre och äta av vad naturen ger – och undvika konstgjorda ämnen – är också något som ska känneteckna en asatroende, liksom att värna om sin familj.

Stenar Sonevang hoppas fler ska få upp ögonen för asatron. Att samfundet inregistrerats kan betyda att samfundet får möjlighet att söka verksamhetsbidrag och sprida information om verksamheten.

– 19 000 personer har sett på vår Facebooksida att vi blivit registrerat som trossamfund, säger han och tolkar det som att det finns ett visst intresse för denna religiösa inriktning.

Religionsfrihet

För att få ett trossamfund registrerat hos Kammarkollegiet, till en kostnad av 500 kronor, krävs att ändamålet är religiös verksamhet med gudstjänst, bön eller motsvarande.

– Och det får inte vara stötande mot allmän ordning, säger Jan Stenberg på Kammarkollegiet. Genom religionsfriheten, som är central i svenska samhället, lägger inte Kammarkollegiet några värderingar på hur seriösa samfunden är. Alla har rätt att tro på det de vill.

Kammarkollegiet har märkt att den stora invandringen i landet avspeglas i antalet nya trossamfund:

– Vi har fått ansökningar från ortodoxa kyrkor och en del afrikanska kyrkor och muslimska samfund, säger Jan Stenberg.

Nordiska asatron leder tillbaka i bronsåldern. Fynd från den tiden tyder på att man dyrkade blixten och yxor som slungade blixten. De gamla vikingarna trodde att de skulle komma till Valhall om de dog i strid. Dagens asatroende tror mer på den "intellektuella striden" och värnar rätten att stå upp för sina åsikter och få sin tro respekterad. Källa: Nordiska Asa-samfundet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!