"Vi tror att man behöver ställa om till ett annat arbetssätt", säger Kerstin Sjöberg (C) om vården.
Regionvalet
Hon kommer ursprungligen från Östersund. Den nu 59-åriga Kerstin Sjöberg (C) flyttade till Östergötland i början av 80-talet när hon träffade sin man. Paret bodde först i Kvarsebo utanför Norrköping. Hon är utbildad mellanstadielärare med vidareutbildning till speciallärare i matematik.
– När jag arbetade som lärare i skolan i Kvarsebo så såg jag hur den monterades ned, innan den slutligen lades ner. Jag minns den där känslan i bygden, ska vi inte ens få ha kvar skolan? Jag bär med mig det perspektivet. När jag satt i kommundelsnämnden var det svårt att säga något om skolan, för oavsett vilka argument jag framförde, så avfärdades de med att jag bara ville ha kvar mitt jobb som lärare. Så då tänkte jag att jag inte kan engagera mig i skolfrågor politiskt.
Kerstin var tidigt intresserad av miljö och jämställdhet. Hon och maken bor idag på Vikbolandet utanför Norrköping. De har fem barn, mellan 38 och 17 år, och sju barnbarn.
– Man är van att behöva hämta tonåringar på stan under sena helgkvällar och nätter. Jag tänker att det ingår. Jag tycker att man ofta glömmer att prata om allt det som är bra med att bo på landsbygden. Det sociala är viktigt i en mindre ort. Det är föreningsliv och kyrkan. Man dras med och drar med andra. Det är väldigt fint med civilsamhällets kraft.
Det var också hennes väg till politiken. Inför valet 2014 valde hon att prioritera landstingslistan.
– Jag tyckte att det lät intressant och verkade roligt, men hade inga planer på att bli regionråd. Det är lärorikt att vara politiskt aktiv. När jag fick frågan om att bli gruppledare 2018 tänkte jag att jag skulle ångra mig om jag inte testar. Jag är så otroligt glad för möjligheten.
Vad är viktigast i det här regionvalet?
– Sjukvården är en viktig framtidsfråga. Vi måste få vården att räcka till. Tillgängligheten hör ihop med kompetensförsörjningen. Vi tror att man behöver ställa om till ett annat arbetssätt där man använder vårdresurserna mer effektivt. Vi vill se mer nära vård och bättre samordning. Vi tror också på att erbjuda egenmonitorering, där den med en kronisk sjukdom själv kan mäta sina värden. Det blir tätare kontroller samtidigt som vården avlastas.
Hur ska personalförsörjningen lösas?
– Steg ett är en bra arbetsmiljö så att personalen vill stanna kvar. Kompetensen behöver användas på bästa sätt, utan att man behöver springa fortare. Där finns det olika sätt att avlasta vården, som nu är väldigt sjukhustung. Ett bra exempel är cellprovtagning för kvinnor. Då beställer man hem ett test, gör det själv och skickar in. Sedan får man svar om man behöver komma in för ytterligare provtagning eller inte. Det är ny teknik som ger nya arbetssätt. Många kvinnor föredrar också att göra det själv.
Riskeras inte kvaliteten då?
– Det här med cellprovtagning är ju bara screening. Om det är något som behöver tittas mer noggrant på, så får man en tid hos vården. Nu vaccinerar vi både flickor och pojkar så framöver kommer behovet av den här screeningen dessutom att minska. Man måste jobba i den änden också. Det handlar om det förebyggande arbetet.
C ingår i den koalition som styr regionen och har ordförandeposten i regionens trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som fått kritik för nedlagda busslinjer och hållplatser.
Vad vill ni med kollektivtrafiken?
– Vi vill att det ska finnas någon form av landsbygdstrafik i hela länet. Där måste jag lyfta den anropsstyrda närtrafiken, som finns för alla. Samtidigt förstår jag fullt ut att den som drabbats av förändringarna känner sig arg och besviken. Det är fler på landsbygden som fått det bättre, men några har drabbats negativt. Det är olyckligt, men resurserna är inte oändliga. När beslutet fattades fanns det en stor politisk enighet, men nu skyller alla på varandra. Vi behöver nyttja trafiken på bästa sätt för att undvika trängsel och miljöpåverkan. Där prioriterar vi tätare linjetrafik där många åker.
Närtrafiken går ju bara att beställa vissa tider?
– Det är i rusningstid som det inte går att använda den, när alla förare och fordon är upptagna. Man borde titta på gymnasieskolan. Om den började lite senare så skulle det leda till mindre trängsel i trafiken och att ungdomarna lär sig mer, eftersom de är trötta på morgonen. Det finns många saker att förbättra.