Regionvalet
Den nu 34-åriga Kaisa Karro (S) kommer ursprungligen från Norrköping. Som 6-åring började hon spela fiol och i mellan- och högstadiet gick hon orkesterklass. Men drömyrket var lärare. Hennes mamma, faster och kusin är alla lärare. Så Kaisa utbildade sig till gymnasielärare i svenska och historia vid Linköpings universitet.
– Det var ett lätt val, jag har alltid velat bli lärare. Efter examen jobbade jag på Bergska skolan i Finspång. Jag trivdes jättebra! Fast det blev bara ett år. Efter valet 2014 fick jag chansen att ägna mig åt politik på heltid och det är en chans man inte får så ofta.
Det var i skolan som det politiska intresset började. När hon gick i sjunde klass på Ljuraskolan i Norrköping fick de i uppgift att ta reda på vad de olika partierna stod för. Hon och några kompisar läste på om Socialdemokraterna.
– Vi blev intresserade och pratade mycket om politik, hela tiden. Vi fångade upp saker och konstaterade ganska snabbt att vi inte var moderater eftersom vi inte gillade skattesänkningar och sånt.
Hon var 13 år, skulle fylla 14 senare samma år. Tillsammans med fyra kompisar skulle hon demonstrera den första maj.
– Vi gjorde egna plakat där det stod ”satsa på skolan, satsa på oss”, men vid tåget såg vi vilsna ut och några äldre SSU:are erbjöd oss att gå med dem i tåget, vilket vi såklart ville. De bjöd in oss till ett möte dagen efter och på den vägen är det.
Hon blev medlem i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) valåret 2002, ett engagemang som varade i 13 år med flera tunga poster. Valåret 2006 fick hon en fråga om att stå med på landstingslistan, som den hette då.
– Först var jag inte så sugen alls. Jag tänkte att vårdfrågor verkar avancerat och ingenting som jag kan något om. Sen tänkte jag några varv till. Det finns ju mycket där som jag brinner för, kanske främst jämlikhet och jämställdhet. Så då såg jag flera ingångar.
Hon kom in som ersättare 2006 och blev heltidspolitiker efter valet 2014.
I regionvalet 2022 listar Kaisa Karro (S) personalfrågan, tillgängligheten och nya offentligt drivna vårdcentraler, som viktigast.
– Vi vill öppna fler vårdcentraler i egen regi. Det har öppnat väldigt många privata vårdcentraler efter att vårdvalet infördes, men inte där behoven är störst. Marknadsstyrningen har gått för långt. Det har inte öppnat en offentligt driven vårdcentral i Östergötland på 25 år, då i Lambohov. Vi vill att de ska finnas där befolkningen växer.
Vad är viktigast i det här valet?
– Jag tror att det är flera delar. Vi behöver jobba ännu mer med att förbättra kösituationen i vården, många har väntat för länge. Det blir en stor utmaning framöver och hänger tätt samman med personalsituationen. Klarar vi behovet av personal så klarar vi också tillgängligheten.
Hur ska det gå till?
– Vi vill ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och vården. Vi går till val på att fasa ut hyrpersonal till förmån för egen fast personal, vi vill halvera kostnaden för hyrpersonalen under den kommande mandatperioden. Pengarna ska inte gå till hyrbolagen.
Vad ska ni ha istället?
– Vi vill hellre satsa på vår egen personal och där ser vi också att vi behöver fortsätta satsa på löneutvecklingen. Men lön är inte allt, det handlar också om arbetsmiljö, att man ska orka gå till jobbet. Vi tror också på att fortsätta utveckla utbildningsplatserna, där sjuksköterskor kan vidareutbilda sig. I nuläget har vi utbildat 300, vilket är positivt, men vi vill utöka med 25 procent under nästa mandatperiod.
Varför har inte det genomförts under ert styre?
– Vi har styrt tillsammans med tre andra partier och jag tycker att vi åstadkommit mycket, men nu vill vi satsa mer på vår egen personal och offentligt driven vård.
Vad vill ni göra med kollektivtrafiken?
– Vi har inga specifika vallöften kring kollektivtrafiken. Vi som parti fokuserar valrörelsen kring sjukvården eftersom vi vet att det är sjukvården som man i nio fall av tio vill prata om.
Ska det finnas busslinjer på landsbygden?
– Vi vill att kollektivtrafiken ska binda samman hela länet på ett bra sätt. Bor man på landsbygden ska man kunna ta sig till och från olika saker, men det kan vara genom olika lösningar. Man kan exempelvis jobba med närtrafiken som kanske kan utvecklas ännu mer eller med andra typer av mobilitetslösningar.