Argumenten för det nya vårdvalet är att öka de östgötska kvinnornas egenmakt inom vården, lösa ett långvarigt ansvarsproblem inom Region Östergötland och öka tillgängligheten.
I början av året beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att vårdval ska införas inom gynekologiområdet. Det innebär att privata aktörer därmed får möjlighet att, utöver Region Östergötlands egna kvinnokliniker, etablera mottagningar i länet.
– Huvudsyftet är att stärka kvinnornas egenmakt inom vården. Det här är en sjukvård som är väldigt intim för många kvinnor. Det här har också varit ett vårdområde där kvinnoklinikerna har ansett att det är ett primärvårdsuppdrag medan vårdcentralerna i stor utsträckning inte riktigt har velat göra den. Det har vi stretat med i ganska många år, säger nämndens ordförande Fredrik Sjöstrand (M).
– Målet är också att tillgängligheten ska öka och att vi får vårdgivare som är genuint intresserade av att ta emot den här patientgruppen, fortsätter han.
På måndagen beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden om de regler som ska gälla kring det nya vårdvalet – bland annat hur auktoriseringen av nya privata aktörer ska gå till. I beslutsunderlagen fanns också en risk- och konsekvensanalys. Analysen, som är utförd i regionens regi, konstaterar bland annat att det finns risk för ökade kostnader, en utarmning av kompetens från Region Östergötland till privata aktörer och en otydlig ansvarsfördelning.
– Det är ofta de här standardargumenten som kommer vid alla typer av vårdval. Men när vi har jobbat fram reglerna har vi givetvis tittat på alla risker och tagit hänsyn till dem. Det finns också andra regioner som har infört den här typen av vårdval som vi har tagit inspiration av, säger Fredrik Sjöstrand.
Aktörerna inom vårdvalet kommer att vara en del av hälso- och sjukvården i Region Östergötland, och regionen kommer att ha full kontroll tack vare auktoriseringen och de antagna reglerna. Det menar Fredrik Sjöstrand (M).
Den totala budgeten, för såväl regionens kvinnokliniker som de privata mottagningarna, kommer att vara 37 miljoner kronor – lika mycket som kvinnoklinikerna har till förfogande i dag. Alla mottagningar kommer månadsvis att få ersättning för besök och insatser, men här finns ett maxtak. Ersättningen för alla besök och insatser som överstiger taket reduceras med 90 procent.
– Taket sätter en spärr för hur mycket kostnaderna kan löpa iväg. Men om det dyker upp en efterfrågan och ett behov som vi tidigare inte har sett måste vi i det framtida budgetarbetet ta en diskussion om taket är för snävt satt, säger Fredrik Sjöstrand.
Från och med måndagens beslut kan privata aktörer ansöka om auktorisering. Efter det kan aktörerna som tidigast öppna sina verksamheter den 1 mars 2024.
Oppositionsrådet Lena Micko (S) är kritisk till förändringen.
– Vi ser att det kommer att splittra upp kvinnosjukvården och risk- och konsekvensanalysen ger svart på vitt att det kommer att bli ett problem. Det måste man ta till sig. Då kan man inte vara ideologiskt blind och säga att det här ska införas oavsett konsekvenser. Man säger också att ekonomin är en riskfaktor – och det i en tid då regionen har det ekonomiskt väldigt tufft, säger hon.
Oppositionsrådet tillika andre vice ordföranden i hälso- och sjukvårdsnämnden Lena Micko (S) är kritisk till det nya vårdvalet. "Regionens kvinnokliniker kommer dräneras på kompetens och resurser. M, KD, L med stöd av SD fattar ett ideologiskt drivet beslut som kommer öka kostnaderna för kvinnosjukvården. Det står också i konsekvens- och riskanalysen. Vi socialdemokrater finner detta djupt oansvarigt, rent av provocerande, i en tid när ekonomin i regionen redan är i fritt fall", säger Lena Micko i ett pressmeddelande.
Hon menar också att det finns en "stor risk" för att nya aktörer inom vårdvalet endast vill ta emot "enklare patienter".
– Det gör att man tränger undan de patienter som har störst behov. Det visar erfarenheter från utvärderingen av vårdvalet i andra regioner, säger Lena Micko.
Men kan inte reglerna, i den nya "regelboken", täcka upp för riskerna?
– Nej, de gör inte det. Man pratar bara om uppföljning och att vi behöver bli bättre på HR-arbete.