– Vi behöver vara hyfsat överens om och ha en ordentlig samsyn kring vilka åtgärder som ska vidtas, säger regionstyrelsens ordförande Mats Johansson (S), regionstyrelsens ordförande som lämnar regionpolitiken när nya regionfullmäktige möts för första gången i november.
Diskussionerna mellan de bägge partierna sker innan förhandlingarna om hur regionen ska styras de kommande fyra åren har kommit igång.
– Det är nödvändigt att vi har en god politisk samsyn över eventuella andra åtgärder än de som redan är beslutade i regionen, det är främst de två stora partierna som behöver ha en samsyn. Sedan tror jag att många andra partier kommer att dela den analysen, säger Mats Johansson.
– Just nu vet jag inte vad det kommer att landa i, säger Marie Morell (M) regionråd i opposition.
– Vi är tacksamma att man hörsammat vår inbjudan och att vi kan börja prata med varandra.
Redan i mars varnade Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans för att åtgärderna inte skulle vara tillräckliga.
– Tillsammans med Moderaterna har vi haft mängder av förslag, bland annat vill vi låta en extern konsult genomlysa ekonomin för att vi ska få en totalbild över ekonomin, säger Anders Eksmo (KD).
Vid regionstyrelsens möte i veckan presenterades prognosen på det väntade underskottet, då som 160 miljoner kronor. Beräkningen bygger på utfallet till och med augusti månad. Den slutliga helårsprognosen behandlas av regionstyrelsen vid deras möte i oktober.
Det är de ökade utgifterna för sjukvården som är orsaken till underskottet. Kostnader för hyrpersonal har ökat, operationssalar har stått tomma på grund av brist på operationssköterskor, intäkter från andra landsting uteblir och köerna till både besök och behandling växer samtidigt som sparpaketet som regionstyrelsen beslutades om i mars i år inte gett tillräcklig effekt.
– Det är ju alldeles uppenbart att vi inte har haft tillräckliga effekter utav det. Jag tror väldigt lite på att det är rena ekonomiska besparingsåtgärder som ska till i det här läget. Man måste jobba med åtgärder som förbättrar möjligheten att rekrytera medarbetare mer än tuffa besparingskrav. Vi får se om det finns fler åtgärder att göra, men det är få personer som tror att vi kan lägga fler kortsiktiga skarpa förslag på besparingar. Det hotar verksamhetens kvalité på ett oönskat sätt, säger Mats Johansson.
Minusresultatet innebär att regionen inte klarar balanskravet, det vill säga att intäkterna måste överstiga kostnaderna. Tidigare har regionen, trots ökade kostnader för sjukvården, klarat balanskravet med hjälp av avkastning från kapitalet. Till exempel har regionen lånat av de egna avsatta pensionspengarna för att bygga nytt på Universitetssjukhuset och Vrinnevisjukhuset. Räntorna från de lånen har gått tillbaka som intäkter som täckt en del av sjukvårdens ökade kostnader.
Men nu visar prognosen för helårsresultatet att det inte längre räcker till.
– Den stora lärdomen av den här situationen är att man inte kan driva skattefinansierad verksamhet med underskott och tro att man har reservmedel någon annanstans. Man måste följa de ramar man har, annars blir det långsiktig förödande, säger Mats Johansson.
Regionen har under lång tid haft som mål att få ett överskott på två procent av skatteintäkter och bidrag. De senaste åren har det dock först minskats till en procent och i budgeten för 2019 minskades det ytterligare, till en halv procent, för att ge utrymme för reformer. Något som kritiserades av revisorerna.