Region Östergötland lockar sedan förra året personal med ett generöst friskvårdsbidrag på 3 500 kronor per år. Hanteringen av detta ligger numera på företaget Wellnet.
– Jag förstår hur de tänker, att de slipper administrationen. Men de missar fullständigt med informationen, säger en besviken anställd på Vrinnevisjukhuset, som vill vara anonym.
Han skickade in sina kvitton för friskvård som vanligt i slutet av året. Men några pengar blev det inte.
– Helt plötsligt har man ändrat gången. Många får inte friskvårdsbidrag överhuvudtaget i år.
– Jag tjänar så att jag klarar mig ändå. Men det är hemskt för undersköterskor och sjuksköterskor som har slitit hårt i pandemin om de sedan inte får ersättningen. De behöver all uppmuntran.
Wellnet har avtal med ett stort antal företag och beställningen av friskvård ska göras via leverantörens sajt i förväg. Finns ett avtal med företaget eller organisationen kan man alltså inte som tidigare skicka in kvitto i efterhand. Finns däremot inget avtal kan den anställde fortfarande skicka in kvitto och få pengar efteråt.
Dessa nya rutiner väcker kritik.
– Hur tänker man när vi i förväg ska få ut friskvårdspengen i coronatider? Det är ju jättekorkat. Får vi en fjärde eller femte våg kan vi inte använda bidraget, då tappar regionen pengar på det, säger den anställde.
Hur tycker du att din arbetsgivare borde ha gjort?
– Man måste skicka ut information via mejl eller lönebesked så att det når alla. Det räcker inte med "bordspratare" i personalmatsalen. Och alla hinner inte djupdyka på intranätet.
Hur har andra reagerat?
– Jag har pratat med kollegor som inte heller hade någon aning om det här. De trodde också att det gick bra att skicka in kvitton.
Zilla Jonsson, HR-direktör i Region Östergötland, håller inte med om att informationen till medarbetarna har varit dålig.
– Vi har lagt ner mycket kraft på att informera via kundtjänst och intranät. Våra hälsopedagoger har jobbat stenhårt för att nå ut.
För att få en "mjuk övergång" kom regionen överens med Wellnet om att de skulle acceptera alla kvitton i efterhand förra året.
– Vi förstod att det skulle vara svårt att få ut i alla kapillärer i organisationen. Vi har ungefär 15 000 anställda. Det finns alltid några som har svårt att hitta information på vårt intranät, säger hon och tillägger att i år följs avtalet med leverantören.
Hur många har råkat göra fel och inte fått sitt bidrag?
– Den detaljkunskapen har jag inte. Men någon större omfattning är det inte.
Men för en undersköterska kan det svida i plånboken om man plötsligt inte får 3 500 kronor?
– Ja, absolut. Det är jättetråkigt. Det är viktigt att ta reda på vilka rutiner som gäller. Eller så får man vara tidigare ute nästa år.
Men Zilla Jonsson betonar att friskvårdsbidraget ändå utnyttjas i hög utsträckning: 67 procent använde hela bidraget och 73 procent delar av det.
– Vi ligger högt jämfört med andra organisationer.
När upphandlingen gjordes hade Linköpings kommun precis hamnat i blåsväder för att pengarna inte kunde användas till annat än vad leverantören erbjöd. Detta bidrog till att Region Östergötland ville tillåta en bred palett av friskvård, även sådant som till exempel digitala viktminskningskurser och allt annat som Skatteverket godkänner. Därför finns möjlighet att hitta något som fungerar oavsett hur pandemin utvecklas, menar Zilla Jonsson.