I Region Östergötlands treårsbudget 2021– 2023 sattes fokus på att säkerställa att patienter som fått sin vård, inklusive tandvård, får vård och rehabilitering efter behov. Det inkluderade även nytillkomna patienter. Nu har regionens revisorer granskat hur regionen har hanterat den uppskjutna vården. Man har även granskat hur regionen följer upp att patienter får vård inom tidsramen för vårdgarantin (tillgänglighet).
Bedömningen är att Region Östergötland inte har haft en godtagbar tillgänglighetsutveckling mellan januari 2019 och maj 2021 jämfört med riket. Allt fler står i kö till operation och allt fler får vänta längre än de 90 dagar som är målet enligt vårdgarantin.
Anna-Lena Sörenson (S), vice ordförande i regionens revisionsgrupp, kommenterar resultatet:
– Vi ligger jämförelsevis ganska dåligt till i Östergötland i förhållande till övriga regioner. En del går att förklara med coronapandemin, Östergötland drabbades ganska hårt, men det förklarar inte allting.
I granskningen har revisorerna bland annat tittat på hur regionen mäter och följer upp tillgängligheten i vården, vilket ser bra ut, enligt Anna-Lena Sörenson.
– Men det man inte gör, vilket vi tycker är allvarligt, är att man inte gör analyser som visar ett orsakssamband. Man ger inte svar på vad det är som gör att tillgängligheten inte blir bättre än vad den är.
Revisionerna har även intervjuat ett 20-tal företrädare i vården, däribland vårddirektörer, centrumchefer, verksamhetschefer med flera. De uppger att regionens mål för tillgänglighet, det vill säga vilka tidsgränser man satt upp för när patienter ska få sitt första besök respektive fösta behandling, är för högt satta och svåra att uppnå.
Trots en rad ekonomiska satsningar för att korta vårdköerna är det svårt att se effekten av dessa, enligt revisorerna. I verksamheterna upplevs de även som kortsiktiga. Enligt revisionerna har varken regionstyrelsen eller hälso- och sjukvårdsnämnden säkerställt att tillräckliga åtgärder vidtagits för att uppnå en bra tillgänglighet i vården samt hantera uppskjuten vård.
Kaisa Karro (S), ordförande i regionstyrelsen, välkomnar granskningen.
– Vi ser att det här är en fråga som är viktig för medborgarna, man ska få vård i rätt tid utan onödig väntan. Det är klart något vi tar allvarligt på och jobbar på ständigt.
Verksamheten tycker de politiska tillgänglighetsmålen är för högt uppsatta, vad tänker du kring det?
– Vi måste ha högt satta, politiska mål. Ett av målen med sjukvården är att den dels ska vara behovsstyrd, dels tillgänglig. Det är inget alternativ att sänka målen för tillgängligheten. Men sedan handlar det om att ge verksamheterna rätt förutsättningar att klara målen, både långsiktigt och kortsiktigt, det fokus vi har nu är att korta coronaköerna framför allt utifrån den uppskjutna vården.
Behöver ni lyssna mer på verksamheterna?
– Det är alltid viktigt med en dialog, men sedan är det viktigt att skilja på vad och hur, politiken ska sätta målsättningarna och verksamheterna är dom som är bäst på att beskriva hur frågan ska lösas.
De kliniker som ingått i granskningen är Kvinnokliniken i Linköping respektive Norrköping, ögonkliniken, käkkliniken, psykiatriska kliniken i Motala – Mjölby samt öron-, näsa- och halskliniken.