Nu är det dags igen. Dags för diskussioner om var vi hör hemma och med vem vi samarbetar bäst. Lagom till att arbetet för nya Region Östergötland har tuffat igång väcker civilministern diskussionen om större regioner på nytt och dammar av gamla utredningar och målet att 2019 ha storregioner igång.
”Det har nu blivit tid att uppdatera Sveriges geografiska indelning ... Det är dags att rita om kartan”, skriver civilminister Ardalan Shekarabi (S) på DN Debatt på måndagen.
– Jag tycker att det är bra att vi får draghjälp från regeringen inför regionförstoringen, säger regionrådet Christoffer Bernsköld (S).
Men den region vi gick in i från nyår? Hur går det med den? Jo, till att börja med så jobbas det febrilt i regionhuset på S:t Larsgatan i Linköping för att omfamna det nya uppdraget; att jobba med kollektivtrafik, kultur, regional utveckling och samverkan, vid sidan av hälso- och sjukvårdsfrågorna. Personalen från Östsam som nu är en del av regionens stab har flyttat in under mars och alla är äntligen på plats. Erfarenheterna från arbetet i Östsam är något som det nya regionbygget drar nytta av.
– Vi hade kanske inte hade kommit fram så snabbt utan det, säger biträdande regiondirektör Mikael Borin. Vi har ett bra samverkansklimat.
Samverkan för regional utveckling är den del i det nya arbetet som verkligen skiljer regionen från landstinget. Regionen är den aktör som har uppdraget att se till att det blir samarbete om viktiga frågor som näringsliv, folkhälsa och infrastruktur.
– Det är en annan logik i att leda region än att leda hälso- och sjukvårdsfrågor, säger avgående regiondirektör Barbro Naroskyin.
För i sjukvården och kollektivtrafiken är det regionen som ensamma äger besluten. På övriga områden ska regionen vara sammanhållande kraft, tänka ut strategier och få såväl civilsamhälle som myndigheter och kommuner att samarbeta. Det är här fokus ligger just nu, att hitta formerna för nya arbetsätt.
– Här finns höga förväntningar från alla; från oss, från kommunerna och från näringslivet, säger Mikael Borin.
För den enskilde östgöten märks inte förändringarna än. Regional utveckling är långsiktigt arbete. Och 12,3 miljarder kronor av den totala budgeten av 14 miljarder kronor är hälso- och sjukvård.
– Det är ju inga direkta förändringar inom sjukvården. Men indirekt, om det här blir en attraktiv region så blir det mer skattekraft, säger Barbro Naroskyin.
Mikael Borin poängterar att Region Östergötland måste vara en funktionell region och inget isolat. Invånarna pendlar, företag och organisationer har kontakter över länsgränser.
– Länsgränsen får inte vara begränsande. Regionen ska ge förutsättningar för att bo, leva och arbeta här.
Med politiker direkt valda av folket som bestämmer över den regionala utvecklingen tror Barbro Naroskyin att de politiska skiljelinjerna kommer att bli tydligare för medborgarna i dessa frågor. Samtidigt blir mandatet tydligare med en utvald part som har ansvar och finansiella styrmedel. Det bäddar för kraftsamling i vissa frågor.
– Här kan man bestämma sig för att göra en satsning politiskt, säger Mikael Borin.
Men är allt detta till ingen nytta nu när Ardralan Shekarabi och regeringen vill återuppta dragkampen om vem som ska liera sig med vem i det nya regionbygget? Nej, tvärtom, tror Christoffer Bernsköld. Vi kommer att vara bättre förberedda och ha kunskap om hur svårt det är med samverkan, till och med i ett litet geografiskt område där vi känner varandra.
– Det är bra att vi har börjat den här resan, säger han.
Bildandet av Region Östergötland fick starkt stöd av alla politiska partier. Nu gäller det, enligt Christoffer Bernsköld, att lyfta tillbaka frågan till de politiska partierna och få dem att bottna på samma vis i en gemensam bild av en större region.