På landsbygden måste invånarna själva aktivera sig för att få snabbt bredband. Byråkrati och osäkerhet kring det ekonomiska stödet försvårar för byalagen.
I byarna Gullberg, Maspelösa och Flistad skulle drygt 130 hushåll koppla in sig på nätet senast i somras.
– Som det ser ut nu kan vi koppla oss till nätet tidigast om ett år. Men då är det en väldigt optimistisk tidtabell. Det kan sträcka sig fram till våren 2016 innan allt är klart, säger Robert Norling, sekreterare i Byalag 1050.
Den uppskjutna tidtabellen beror på att stöden, som betalas ut via Länsstyrelsen, är försenade. Norling räknar med att varje hushåll måste betala 12 000-15 000 kronor men om stödet uteblir kan kostnaderna närapå fördubblas. Förseningen är beklaglig, i synnerhet som utbyggnaden av bredband på landsbygden går så trögt.
– I Östergötland har cirka 13 procent av befolkningen på landsbygden tillgång till snabba bredband. Det är inte så mycket, säger Mikael Sleman, IT-projektledare vid Östergötlands länsstyrelse.
I grund och botten handlar det om demokrati. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband, har regeringen uttalat i sin bredbandsstrategi.
Byalag som planerar att bygga bredband kan få högst 60 procent av kostnaderna subventionerade. Exakt hur stort stödet blir vet man först när projektet är avslutat. I Gullberg, Maspelösa och Flistad finns omkring 270 hushåll och intresset har varit stort att ansluta sig. Målet är att även de hushåll som ligger längre bort ska ha möjlighet att ansluta sig till rimliga kostnader.
Vad händer om stödet uteblir eller täcker endast en liten del av kostnaderna?
– Projektet som helhet inte läggs ner, men vi förverkligar det kanske i mindre skala enbart för dem som bor tillräckligt nära, säger Robert Norling.
Kritik riktas mot svensk bredbandspolitik som lastar över en stor del av utbyggnaden på ideella föreningar. Byalaget ska bland annat klara av att göra marknadsanalys, och upphandla teknik och grävjobb. Robert Norling instämmer i att byråkratin för byalagen kan bli övermäktig. Han räknar med att de aktiva i hans byalag har lagt ner hundratals timmar och då är projektet långt i från klart.
– Som tur är har vi hyfsad kompetens, men egentligen är det helt åt skogen att ideella byalag ska tvingas ta så mycket ansvar för utbyggnaden av bredband på landsbygden. De som ställer upp målen borde ta en större del av ansvaret.