Hurmåröstgöten?
Region Östergötland har i sin rapport "Har hälsan blivit bättre" från i juni 2019 analyserat hälsoläget i länet. Där konstateras att den psykiska ohälsan ökar i Östergötland, främst när det gäller så kallad självskattad ohälsa, samt ångest- och depressionsrelaterade diagnoser.
Att må bra psykiskt är inte bara viktigt för enskilda individer utan för hela samhället. Den psykiska ohälsan kostar uppskattningsvis 135 miljarder kronor årligen i Sverige.
I rapporten slås fast att det finns tydliga socioekonomiska skillnader som återkommer för alla mått på psykisk ohälsa. Skillnaderna ses för utbildning, familjesituation med mera men är särskilt tydliga när det gäller inkomstnivå och ekonomiska problem. Exemplen på detta är många.
Det är dubbelt så vanligt med diagnosen depression bland dem som har sämre ekonomi. Sömnsvårigheter är vanligare i gruppen låginkomsttagare som också uppger att de har betydligt lägre framtidstro (58 procent) jämfört med de med högre inkomster (88 procent).
Tendensen är densamma när man tittar på barn i familjer med låga inkomster. Bara drygt var tredje tjej (36 procent) som upplever att deras familj inte har råd med samma saker som andra tycker att de duger som de är. Motsvarande siffra för tjejer i familjer som upplever att familjen har råd är 52 procent.
– Psykisk ohälsa är kopplat till människors livsvillkor på ett sätt som inte så ofta framkommer i den allmänna diskussionen. Både självskattad hälsa, sjukdomsbörda och livslängd skiljer mellan socioekonomiska grupper och dessa skillnader ökar över tid. De återkommer hos både kvinnor och män i alla åldrar. Det är viktigt att se att detta är en gradvis skillnad, det vill säga ju lägre utbildning, inkomst, ekonomisk situation – ju större risk för sämre hälsa. Det handlar om vår livssituation och ”makten över våra liv”, säger Margareta Kristenson, professor och överläkare i Socialmedicin.
Den psykiska ohälsan ökar och kostar stora pengar. Vad kan göras för att vända trenden?
– Att de som beslutar ser problemet och agerar. Det finns mycket kunskap om vad man kan och behöver göra, men den används inte fullt ut, säger Margareta Kristenson.
– Vi vet att orsaker till psykisk ohälsa är starkt kopplad till ekonomisk trygghet, boende- och arbetsmiljö, arbetstrygghet liksom sociala nätverk men också tillgång till skyddande psykologiska resurser. För att minska psykisk ohälsa och skillnader i hälsa måste vi därför arbeta för ökad jämlikhet, och jämställdhet, men också utveckla arbetet med att skapa förutsättningar i alla livsmiljöer, för att människor ska kunna känna tillit till sin egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro – det vill säga i skolan, i arbetslivet, på fritiden men också i hälso- och sjukvård och omsorg säger Kristenson.
En tydlig tendens, både i Östergötland och riket i övrigt, när det gäller psykisk ohälsa är att sjukskrivningar på grund av svår stress ökar, särskilt bland unga kvinnor. Enligt Sofia Lindstrand, barnpsykiater och ST-läkare i Socialmedicin, finns två viktiga faktorer som kan förklara varför det är så.
– Kvinnor arbetar i högre utsträckning i kontaktyrken (vård, omsorg, administration, service). Vi vet att detta innebär högre risk för utmattningsstress. Till detta kommer att kvinnor fortfarande i högre utsträckning dubbelarbetar, det vill säga förutom sitt arbete även drar det tyngsta lasset för hem och barn. De kvinnor som har sämst hälsa är ensamstående föräldrar, där en utsatt ekonomi är ett reellt problem för många, säger Sofia Lindstrand, ST-läkare i Socialmedicin och barnpsykiater.
När det handlar om psykisk ohälsa är problemen oftast större bland kvinnor, visar statistiken. Men ett område sticker ut åt andra hållet.
– Kvinnor, särskilt yngre, rapporterar mer psykisk ohälsa och gör fler självmordsförsök och yngre rapporterar självmordstankar betydligt oftare än äldre. Men självmord är mer än dubbelt så vanligt bland män och vanligast bland äldre män över 65 år, säger Sofia Lindstrand.
Antalet självmord har minskat sedan 1980-talet men är fortfarande en mycket vanlig dödsorsak, fem gånger vanligare än trafikolyckor.
Totalt sett är det mer än dubbelt så många män som kvinnor som tar livet av sig. Och gruppen äldre män är svår att nå ut till eftersom de mer sällan rapporterar om självmordstankar eller ens att de har psykiska problem.
– Män uppvisar oftare en större beslutsamhet, väljer mer dödliga metoder och lyckas i större utsträckning begå självmord. Depression, social isolering och ekonomiska svårigheter är viktiga riskfaktorer för självmordstankar och självmordsbeteende, säger Sofia Lindstrand.