Primärvården i Östergötland får 440 miljoner kronor

Under tisdagen presenterade den styrande koalitionen den sista budgeten innan höstens val. Vårdcentralerna är i fokus i den nya satsningen, som presenterades på Vårdcentralen Nygatan i Linköping.

Verksamhetschefen Peder Ellison visar runt på Vårdcentralen Nygatan i Linköping. Regionråden Kaisa Karro (S), Kerstin Sjöberg (C), Agneta Niklasson (MP) och Alexander Höglund (L) har nyss presenterat en satsning på primärvården och för att få fler att vilja bli specialistläkare i allmänmedicin.

Verksamhetschefen Peder Ellison visar runt på Vårdcentralen Nygatan i Linköping. Regionråden Kaisa Karro (S), Kerstin Sjöberg (C), Agneta Niklasson (MP) och Alexander Höglund (L) har nyss presenterat en satsning på primärvården och för att få fler att vilja bli specialistläkare i allmänmedicin.

Foto: Jasmine Hübinette

Östergötland2022-05-31 20:55

Budgeten – som presenteras varje år – löper över tre år och kallas därför kort och gott treårsbudgeten. Årets stora satsning, 2023, är på primärvården där regionens politiska ledning vill att vårdcentralernas tillgänglighet ska öka och att de ska ha en tydligare ansvarsroll i sitt närområde. 

– Det är en stark budget för omställning till nära vård. Primärvården och nära vård är en väldigt prioriterad fråga. Vi vet att den första kontakten är väldigt viktig. Därför väljer vi att göra en stor satsning som en viktig markering, säger Kaisa Karro (S), regionstyrelsens ordförande, när budgeten presenteras på Nygatans vårdcentral.

Koalition för Östergötland är den politiska ledningen för Region Östergötland och består av S, C, L och MP.  Enligt förslaget till ny treårsbudget kommer det att satsas totalt 440 miljoner kronor på länets knappt 50 vårdcentraler. Under 2023 är beloppet 125 miljoner, för 2024 är det 140 miljoner kronor och 2025 är det 175 miljoner kronor. 

– Primärvården är en viktig samordnare inom vården av olika sjukdomar. Den är navet, men bara 17 procent av vårdbudgeten går till primärvården. Så det behövs en rejäl satsning, säger Kerstin Sjöberg (C). 

– Meningen med nära vård är att det ska bli bättre för patienten, därför förflyttas resurser till primärvården, säger Agneta Niklasson (MP).

– Vi vill också se ett utökat områdesansvar för invånarna utifrån vad de behöver, säger Kerstin Sjöberg (C) och hänvisar till det digitala verktyget Områdesprofiler där det går att få information bland annat om hur hälsan och livsstilen ser ut i olika geografiska områden.

Peder Ellison som är verksamhetschef på Vårdcentralen Nygatan är positiv till satsningen.

– Det är jättekul att se att ni fått upp ögonen för primärvården som helhet. 

– Alla vi fyra partier är överens om omställningen till nära vård där vårdcentralen är den centrala mittpunkten. Vårdcentralerna tillhandahåller billigare vård än den som ges på sjukhus. Därför ska de ges förutsättningar för att sköta uppgiften. Det är ett kraftfullt tillskott så att det ska finnas resurser till att exempelvis anställa personal, säger Alexander Höglund (L). 

Som vi tidigare rapporterat om, har vården stora bekymmer med att det saknas personal i vårdverksamheterna. 


Hur ska pengarna kunna omvandlas till människor som vill arbeta inom vården?

– Det här är ett generellt bidrag till vårdcentralerna. Det är de närmast verksamheten som vet bäst vad som behövs och på vilket sätt, säger Alexander Höglund (L). 

Kaisa Karro (S) inflikar:

– I dialog med verksamheterna har framkommit att det finns behov av ekonomisk förstärkning. 

Bland satsningarna i budgeten finns även en på digitalisering som effektiviserings- och tillgänglighetslösning, där 10 miljoner kronor avsätts under 2023. 

– Vi ser ett ändrat beteende i samhället, där digitaliseringen har en stor roll. Så framöver ska fler kunna få möjlighet till digitala vårdbesök och det effektiviserar även våra arbetssätt. Som demografin ser ut framöver kommer arbetet att behöva bli mer resurseffektivt. För patienterna blir det en möjlighet att ta kontakt under andra tider än vanligt och att de som bor långt ifrån kan få snabb hjälp, säger Agneta Niklasson (MP). 

Den demografiska kurvan är något de fyra regionråden återkommer till under budgetpresentationen. 

– Med enklare ord kan man säga att det blir färre i samhället som ska försörja fler, säger Alexander Höglund (L). 

Att patienter själva deltar i sin vård är ytterligare en lösning. 

– Ett sätt att minska behovet av att komma på kontroller är att patienten med vägledning får utföra så kallad egenmonitorering, där de följer sin sjukdom och läser av mätvärden. Det blir också ett sätt att avlasta sjukvården, säger Kerstin Sjöberg (C). 

Pandemin har drabbat regionens verksamhet på olika sätt, så även där görs satsningar. 

– Vi vet att hälso- och sjukvården har genomgått en stor prövning under pandemin. Därför satsar vi nu 320 miljoner kronor på återhämtning och omställning efter pandemin. 

Satsningarna för 2023 landar på totalt 885 miljoner kronor. Den totala budgeten för Region Östergötland är på 22 miljarder kronor. Beslut om budgetförslaget kommer att fattas i regionfullmäktige den 21–22 juni. I höst är det val och även om budgeten röstas igenom nu, kan den ändras om det blir maktskifte i regionen efter valet. 

Treårsbudgeten 2023–2025

Några av satsningarna för 2023:

55 miljoner avsätts för att upprätthålla kollektivtrafiken, som fortfarande är drabbad av pandemins minskade resande. 

20 miljoner avsätts för intermediärvård, som är en vårdform som kan beskrivas som nivån under intensivvård. 

15 miljoner avsätts för att öka antalet ST-läkare inom allmänmedicin.

5 miljoner avsätts för att införa matavfallssortering i personalrummen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!