Boel Andersson vid polisens bedrägeriavdelning är mån om att få ut budskapet: låt dig inte luras till att logga in på ditt bank-id om någon okänd ber om det.
– Vi känner att det är viktigt att varna för det här. Det är tråkigt att så många utsätts för det här bedrägeriet. Man kan bli av med alla sina pengar, säger hon.
Under våren har hon märkt en markant ökning av de så kallade wishingbedrägerierna.
– Ett exempel är att det ringer någon från ett företag, det behöver inte vara en bank. Personen förklarar att det dragits för mycket pengar och ber den man ringt till att logga in på sin bank-id. Därmed får de även tillgång till andra sparkonton.
Polisen upplever att bedragarna – tyvärr – är väldigt skickliga.
– De har mycket information, exempelvis personnummer. De vet att den man ringer tidigare har haft kontakt med det företag man utser sig för att vara. Det kan vara en bank, ett telefonbolag eller Konsumentverket.
Vilka är det som utsätts?
– Det rör sig oftast om äldre personer, även om yngre också drabbas.
Hur ska man skydda sig?
– Enklast är som sagt att aldrig logga in. Det finns inget seriöst företag som ber någon att logga in på bank-id. Man kan även själv ta reda på vilket telefonnummer exempelvis Konsumentverket har.
Hur gör man om man misstänker att man blivit utsatt för den här typen av bedrägeri?
– Det första man gör då är att ringa banken, det är viktigare än att ringa polisen. Banken kan stoppa eventuella utbetalningar. Om man blivit utsatt för brott ska man polisanmäla, men när vi får hand om ärendet så är ju tyvärr skadan redan skedd.
När polisen i Norrköping utrett wishingärenden under våren så står det klart att bedrägerierna är rikstäckande.
– Det kan vara så att målsägande bor i Norrland, men följer man pengaflödet så kan man hamna i Norrköping.
Det är alltid lättare att hitta de andra som också bidrar i bedrägerierna – alla som tar emot pengar och sedan swishar pengarna vidare – genom så kallad penningtvätt.
– Mottagaren vid bedrägerierna har nästan alltid en stor summa pengar som de sprider ut till andra och det går rätt så fort.
Boel Andersson uppmanar även de som tar emot och skickar vidare pengar att ifrågasätta varför man ombeds göra det här. Om man har anledning att anta att pengarna kommer från en brottslig gärning har man gjort sig skyldig till penningtvättsförseelse, vilket kan straffas med böter eller fängelse i högst sex månader.