Vem ska stoppas, vem ska släppas förbi? Ibland väljer Lars-Jonney Johnsson medvetet, ibland blir det slumpen. Under trafikkontrollen var han nära att bli påkörd av en bilist som struntade i hans stopptecken. Men den föraren var inte onykter.
Svante Viking, gruppchef för trafikpolisen i Linköpingsområdet, säger att han inte har faktiska belägg men en klar känsla av att onyktra förare har blivit fler under och efter coronapandemin.
– En del har flera promille och kan knappt stå på benen när vi tar ut dem från bilen, säger Svante Viking.
Coronapandemin fick många människor att känna sig otillfreds med sin tillvaro. En del löste det genom att dricka mer. Av smittskäl stoppades polisens rutinmässiga blåskontroller tidigt i pandemin. De senaste åren har polisen dessutom behövt lägga stora resurser på att bekämpa gängkriminella personer. Kombinationen har lett till långt färre nykterhetskontroller och att långt färre rattfulla förare ertappas.
År 2011 gjorde östgötapolisen 114 125 blåskontroller. Hittills i år har man gjort cirka 23 000.
Under vecka 49 i december i år gjorde polisen en nationell storsatsning på nykterhetskontroller. Linköpingspolisen stoppade under den veckan 631 bilister och tog sju rattfyllerister.
– Oroväckande siffror, säger trafikpolisens gruppchef Svante Viking.
Trafikverket har tidigare beräknat att var femhundrade bilist, eller 0,2 procent av svenska förare, kör omkring onyktra.
En iskall morgon under trafikveckan, när himlen gnistrar rosablå, står vi med trafikpolis Lars-Jonney Johnsson och trafikinspektör Pierre Petersson längs länsväg 23/34 och ser dem vinka in personbilar, firmabilar, lastbilar och taxi för blåskontroll i en parkeringsficka. En efter en släpps iväg utan anmärkning. Sen blir det ett körförbud för trasig handbroms. Och sen blir det plötsligt nästan en dödsolycka: Lars-Jonney Johnsson står iklädd illgul varseljacka på vägbanan och gör tecken åt nästa bilist att svänga av, men denne gasar på rakt fram. Lars-Jonney måste kasta sig åt sidan. Och kastar sig sedan in i polisbilen och drar gasen i botten för att jaga ifatt bilisten.
– Där blev man lite skärrad, säger han med ett leende som följs av en allvarlig blick, när han en stund senare är åter i parkeringsfickan.
Bilisten var inte rattfull. Men ouppmärksam. Det kostade honom 3 000 kronor i böter. Kanske kommer Transportstyrelsen att dra in körkortet.
Var sitter en onykter förare? Man kan aldrig veta, det visar sig först när man stoppar bilen, konstaterar Lars-Jonney Johnsson. En kort stund innan bilden togs höll han på att bli överkörd av en bilist. Men den var inte onykter.
Alla som stoppas och kontrolleras av polisen kommer troligen att nämna det för någon de känner. Det är bra, då sprider sig vetskapen om risken att åka fast och hindrar förhoppningsvis att man sätter sig onykter bakom ratten, menar Pierre Petersson och Lars-Jonney Johnsson.
Risiga, ordinära, vältvättade, skitiga. Bil efter bil drar förbi. Vissa vinkas in. Kvällen innan har poliserna tagit en rattfyllerist i centrala Linköping. Och nu kommer det en till. I en svart dyr Volvo med skinande lack sitter en förare som inte är nykter.
– Typiskt. Man vet aldrig vem som kör onykter. Man kan tro att risiga bilar har risiga förare men så är det inte, säger Lars-Jonney Johnsson.
Dagen efter söker jag trafikpolisens gruppchef Svante Viking på telefon för att ställa uppföljande frågor. Får ett sms tillbaka: ”Hej, vi står upptagna med en rattfylla. Återkommer.”
När vi senare talas vid beskriver Svante Viking att den rattfyllan visade sig vara en ”klassisk dagen-efter”. Föraren hade druckit på kvällen och körde till jobbet på morgonen. Sådana utgör en majoritet av rattonyktra förare.
– Det finns också de som sätter sig i bilen hem från krogen eller festen, säger Svante Viking.
En del rattfyllerister har ett alkoholmissbruk. Och vissa slutar inte köra trots domar om rattonykterhet, böter och indraget körkort.
– Vi har svårt att göra något åt det. De kan ta vilken bil de vill, när de vill, och blir troligen inte stoppade förrän det är för sent, säger Joakim Stenman, som arbetat många år vid trafikpolisen.
Det finns inga yttre tecken på ett fordon som visar om föraren är nykter eller full, konstaterar Lars-Jonney Johnsson och Pierre Petersson. Den här föraren släpptes vidare utan anmärkning.
Gruppchef Svante Viking uppmanar allmänheten att genast ringa polisen på 112 om man får syn på någon som man tror kör rattfull.
Folk kanske tänker att det inte är nån idé att ringa, att ni inte hinner komma, att föraren hinner försvinna?
– Jo, rattfylleri är ett prio ett-ärende så vår ledningscentral kommer att skicka en bil, om vi inte är akut upptagna med annat eller om det är alltför långt borta. Man ska alltid ringa, säger Svante Viking.
Också om man vet eller misstänker att någon har för vana att köra onykter ska man tipsa polisen, uppmanar han. Man kan ringa 114 14 och berätta, eller skriva in sitt tips på polisens hemsida. Uppgifterna blir underlag för spaning och kanske gripande.
– Det är bra om man lämnar så mycket information som möjligt, vad personen kör för fordon, var man brukar åka, vilka tider det rör sig om, säger Svante Viking.