Det här är kartan som polisen använde i förhör med 38-åringen, för att få honom att erkänna stölder från äldre som han misstänktes för i butiker runt om i Sverige.
Circagruppen var med och ledde arbetet med att avslöja den 38-årige mannen som utsatte östgötska Svea, 87, Mona, 83, och Britt, 78, för stölder under förra året. Mannen visade sig vara en organiserat kriminell person som vid minst sju tillfällen under 2020 reste in i Sverige, hyrde bilar och tog sig runt i hela landet i jakten på äldre personer att begå grova stölder mot. På ett närmast identiskt sätt har mannen stulit plånböcker från ett 30-tal äldre personer och i vissa fall även lyckats ta ut stora summor kontanter från deras bankkonton.
Mannen fastnade på ett stort antal övervakningsfilmer och efter en tid såg Circa-gruppens utredare mönstret. Flera polisområden där mannen begått brott samverkade, och östgötapolisen höll samman utredningen.
– Det här är ett skolexempel på när allt flyter på bra. Det var ett lagarbete, säger Anders Larsson.
Detsamma säger assistentåklagare Johanna Pettersson Rajer vid åklagarkammaren i Linköping, som ledde utredningen.
– Polisen gjorde ett strålande arbete och samordningen i landet fungerade bra i att få in många olika ärenden, säger hon.
När Pettersson Rajer väckte åtal mot mannen gällde det 35 brottsoffer, med en medelålder på runt åttio år. Hon är övertygad om att 38-åringen begått långt fler brott än de som polisen lyckats samordna i ärendet.
– Absolut. Vi har sett att han har skickat iväg mer pengar än vad han har fått in, om man ser till en tidslinje över när brotten har begåtts och när pengarna har skickats. Det stämmer inte överens och jag menar att även de andra pengarna kommer från brottslig verksamhet. Det är vår uppfattning att vi inte känner till alla gärningar som han har begått, säger hon.
Polisen har kunnat visa hur 38-åringen haft ett systematiskt upplägg där han rest in i Sverige, hyrt bilar, rört sig över stora ytor, stulit från äldre och regelbundet överfört stora summor pengar till olika personers konton i Rumänien. Mannen har i förhör uppgett att han skickat pengar som han tjänat genom svartjobb och vunnit på spel, för att inte spela bort dem.
Har 38-åringen varit ensam om den här brottsligheten eller ingår han i ett kriminellt nätverk?
– Sett till själva gärningarna, hur stölderna har begåtts, så finns det inga tecken på att han samverkat med flera. Jag kan inte säga om det har skett på uppdrag av någon annan, vi har inte hittat det i vår utredning, säger Johanna Pettersson Rajer.
Anders Larsson leder polisens specialenhet mot åldringsbrott, Circagruppen.
Anders Larsson som leder Circa-gruppen konstaterar att det är ovanligt att personer som systematiskt begår brott mot äldre så som 38-åringen gjort, opererar ensamma.
– Det rör sig vanligen om mellan två och åtta personer, säger Anders Larsson.
Man tänker ju kanske att åldringsbrott mer handlar om personer som tränger sig in i de äldres hem, och där stjäl eller lurar till sig kontouppgifter?
– Vi jobbar mot två typer av förövare. Dels de som tränger sig in i bostäder och utger sig för att komma från hemtjänst, fastighetsbolag eller liknande. Men då är det en förutsättning att man kan svenska. Det är inhemska konstellationer som jobbar så. De andra har sällan en fast plats i Sverige, de åker över stora delar av Europa och livnär sig på de här brotten.
Det finns alltså en lönsamhet i att stjäla plånböcker från äldre personer?
– Ja, som den här som nu dömdes i Linköpings tingsrätt, han tog plånböcker och i några fall använde han även bankkort. Lyckas man ett par gånger per dag med detta så blir det snabbt stora summor.
Mannens metod har varit att komma nära sina brottsoffer och snabbt stjäla deras värdesaker. Bilden är från en övervakningskamera i en butik i Mellansverige.
Circa-gruppen har sett påverkan på de internationella stöldligorna i pandemin: Det finns inte lika många inresta kriminella i Sverige just nu. Men baserat på bakgrund och prognoser för framtiden så räknar Circa-gruppen med en ökning så snart pandemin har klingat av.
Ser du några förutsättningar för att polisen ska lyckas trycka tillbaka den här brottsligheten som organiserat riktas mot äldre?
– Ja, jag är faktiskt positiv. Vi behöver mer resurser, men det finns ju politiska beslut om att vi ska bli fler inom polisen. Om fler kan utreda den här typen av brott och vi samtidigt utvecklar vår samordningsförmåga, så kan vi stoppa fler internationella brottsnätverk. Kan nätverken stoppas innan brottsvinsterna blivit höga så blir det inte lika intressant för dem att ta sig till Sverige.