Enligt Ingegerd Svahn har det ökade trycket inneburit att S:t Lukas har rekryterat fler timanställd för att beta av köer.
De senaste decennierna har psykisk ohälsa bland unga ökat – en ökning som befarats tillta under pandemin.
Efterfrågan på möten med psykologer och psykoterapeuter har varit hög under det gångna året. S:t Lukas har mottagningar runt om i landet, bland annat i Linköping och Norrköping. Enligt verksamhetschefen i Östergötland, Ingegerd Svahn, är pandemins avtryck tydligast bland unga vuxna och människor över sjuttio.
– De är främst de som nu upplever stora förändringar i sina sociala sammanhang, menar Ingegerd Svahn.
Ensamhet, isolering och rädsla. Dessa mönster framträder under denna pandemipräglade period. Människor behöver fortsatt hjälp med problem som uppstått under livets gång, men effekten av Covid-19 har varit framträdande hos S:t Lukas.
Den mest märkbara riskfaktorn till psykisk ohälsa under pandemin, enligt Ingegerd Svahn? Brist på socialt nätverk.
– Det är inte bra för människan att vara helt ensam, säger hon.
Kollegan Kristin Halldorsdottir framhäver att det är viktigt att ge utrymme till känslor och tankar. Hon menar även att det är avgörande att fånga patienter när de väl tagit sats.
– För många är tröskeln hög till att söka vård. Det är därför viktigt att man snabbt blir hörsammad när man bett om hjälp, poängterar Kristin Halldorsdottir.
Hjälp kan sökas i många former, både från närstående och vården. Under årens lopp har S:t Lukas i Norrköping subventionerat samtal för yngre. Nu räcker inte resurserna till åt alla behövande.
– Vi har inte längre möjlighet och förmåga att ge samtal i den utsträckning som behövs – därför söker vi nu fondmedel, berättar hon.
I nuläget är inte allt synligt i statistiken, men pandemins prägel märks på de människoöden Anne Viitanen Berglund kommer i kontakt med i sitt arbete på S:t Lukas. Arbetet är tungt, men det är också glädjerikt att hjälpa andra finna styrkan igen, menar hon.
Från och med december kommer S:t Lukas, tillsammans med ett tiotal andra privata aktörer, stå till förfogande för de som remitterats av regionen. Detta tror Ingegerd Svahn blir ett bra komplement till övrig psykiatrisk vård.
Pandemins effekter på människors psykiska mående märks både hos privata aktörer och hos Region Östergötland.
Pandemins effekter har även märkts av inom den allmänna regionala vården. Susanna Jangerot, verksamhetschef för Psykiatriska kliniken Motala Mjölby, upplever att trycket har ökat på ungdomshälsorna. Inom länet har möjligheten att hantera den ökade belastningen varierat. Speciellt i Linköping och Norrköping har läget varit tufft.
– Nedstängningen av gymnasieskolor tycks ha haft en stor effekt på ungdomar, säger Susanna Jangerot.
Hon upplever att den stora skillnaden är i vilket skick människor är när de söker vård, snarare än i vilken utsträckning de söker vård. Många är nu i sämre skick. Enligt henne har restriktionerna försvårat situationen för många socialt utsatta. När isoleringen blir påtaglig och trygga rutiner rubbas riskerar deras mående att försämras.
– Det är alltid bättre att söka hjälp tidigt än att låta tiden gå. Om man inte tidigare haft kontakt med vården ska man i första hand vända sig till vårdcentralen eller barn- och ungdomshälsorna, förklarar Susanna Jangerot.
Verksamhetschefen för Psykiatriska kliniken Motala Mjölby, Susanna Jangerot, upplever att socialt utsatta drabbas hårt när insatser begränsas och rutiner rubbas till följd av restriktioner.
Barn och ungdomshälsorna i länet har tidigare haft olika verksamhetsuppdrag, men sedan 1 juni är de nu organiserade till en länsgemensam klinik som kommer att få gemensamma uppdrag framöver. Enligt Susanna Jangerot möjliggör detta ett större samarbete inom regionen, mer likvärdig vård och bättre förutsättningar på sikt.