Omräknat till 2021 års priser är Ostlänken nu uppe i 91 miljarder kronor. Men Trafikverket siktar på att bygga den för 81 miljarder.
Trafikverkets plan för perioden 2022–2033 ska nu ut på remiss innan regeringen kan klubba den framåt sommaren.
Det handlar om ett paket på 799 miljarder kronor, en rejäl ökning från 622,5 i den förra planen för 2018–2029. Men Trafikverket hoppas att regeringen ska skjuta till ännu mer pengar.
– Vi har gamla vägar i Sverige och det blir allt mer och allt tyngre trafik. Vi får 13 procent mer till vägunderhåll, men det räcker inte för att upprätthålla standarden på vägnätet, säger Trafikverkets regiondirektör Einar Schuch.
Fyra femtedelar av investeringarna handlar om järnvägar. För Östergötlands del fortsätter utbyggnaden av dubbelspår Mjölby–Örebro, som planeras bli klar 2030. Ostlänken ska vara klar 2035.
– Vi går in i slutplaneringen av Ostlänken och nu går det fort. Vi kan börja bygga på ett par ställen utefter banan redan nästa år och börja bygga järnvägen i de norra delarna 2024/2025, säger Schuch.
En del av Ostlänken har dock inte kommit lika långt i planeringen, och det är passagen genom Linköping. Där pågår fortfarande lokaliseringsutredningen, det vill säga var järnvägen ska dras och var stationen ska ligga. Den utredningen väntas bli klar i vår.
I Trafikverkets plan föreslås besparingar på Sveriges nya stambanor, där Ostlänken ingår, från cirka 325 miljarder kronor till cirka 260. 104 av de 260 miljarderna ligger i den här tolvårsplanen. Besparingen ska bland annat uppnås genom sänkt hastighet i städerna – vilket ger något längre restider – och genom färre spår för vändande tåg. Det sistnämnda kan försämra möjligheterna till regional trafik.
För Ostlänkens del räknar Trafikverket med att kunna sänka kostnaden från 91 till 81 miljarder, i 2021 års prisnivå.
– Men vi bygger enligt ursprunglig plan, med samma antal stationer och centrala passager genom städerna, säger Alexander Santos, programchef för Ostlänken.
Även Stångådalsbanan och Tjustbanan nämns i planen. Där ska signalsystemet bytas ut åren 2022–2029. Byte av signalsystem planeras successivt i hela landet fram till 2042.
– Det nya ERTMS-systemet blir robustare, med ökad säkerhet och punktligare tåg. Det går också att köra tågen tätare, säger Einar Schuch.
Några investeringar i Östergötlands vägnät planeras också. Riksväg 50 ska göras mötesfri sträckan Medevi–Brattebro, med byggstart 2025. E4 mellan Linköping och Norrköping ska rustas upp i ena riktningen.
– Vi närmar oss också byggstart för förbifart Söderköping. Det är planerat 2024/2025, men det beror på hur det går med de överklaganden som kommit in, säger Einar Schuch.
Michael Cornell (C), tf ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, är positiv efter att ha läst Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan.
– De tre projekt vi prioriterar högst är med i planen: Ostlänken, dubbelspåret Mjölby–Hallsberg och förbifart Söderköping. Jag noterar också att Trafikverket 2026 tänker börja planera för nya stambanor från Linköping till Göteborg och Malmö. Men vi saknar Händelöleden i Norrköping, den kommer vi att arbeta vidare för, säger Cornell.
De nya stambanorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö (inklusive Ostlänken) ska enligt planen vara färdigbyggda 2045. Trafikverket skriver till regeringen att det vore bra med en lånefinansiering för att påskynda och underlätta utbyggnaden.
"De projekt vi prioriterar högst finns med i planen", konstaterar Michael Cornell (C), tf ordförande i trafik- och samhällsplaneringsnämnden.