Onsdagsintervju
2006 fick tre lantbruksfamiljer i Ăstergötland idĂ©n att starta företaget Energifabriken för att sĂ€lja helt förnybara miljöbrĂ€nslen. 14 Ă„r senare har bolaget 61 obemannade mackar i Sverige och en Ă„rsomsĂ€ttning pĂ„ 1,5 miljarder kronor.
Hur Àr det att konkurrera pÄ samma spelplan som fordons- och oljeindustrierna?
Ăr biobrĂ€nslen lösningen pĂ„ klimatomstĂ€llningen?
Hotar EU:s regelverk att sÀnka hela biobrÀnslebranschen?
Och hur Àr det möjligt att driva ett sÄ stort bolag samtidigt som de tre familjerna driver sina tre lantbruk vidare?
Det Àr nÄgot av det vi ska prata med Karin Varverud om. Karin Àger Energifabriken tillsammans med maken David, Johan och Maria Mattsson och Erik Jakobsson och Charlotte Elander.
Karin och David driver ocksĂ„ lantbruket pĂ„ Smedberga BackgĂ„rd utanför Motala, Johan och Maria driver Ăvre Jolstad utanför Motala och Erik och Charlotte Kasta LĂ€nsmansgĂ„rd utanför Vadstena.
Sedan 2009 Àr alla tre lantbruken helt fossilfria.
De sex har tajta band. MÀnnen redan frÄn pojkÄldern och Karin, Erik och Charlotte frÄn studietiden pÄ agronomprogrammet i Uppsala.
De Àr partners, vÀnner och kollegor.
Hur Àr det att jobba sÄ nÀra sin partner och sina vÀnner?
â Jag tycker att det fungerar utomordentligt bra. Vi har haft fördelen att det gĂ„tt bra för oss, vi har tyckt att det varit roligt att gĂ„ till jobbet och har kĂ€nt oss stolta över det vi gör. Jag tycker det Ă€r bra att jobba med min man. Vi fĂ„r en pratstund i bilen pĂ„ morgonen, men sen ser vi inte varandra sĂ„ mycket pĂ„ dagarna.
Hur kom ni pÄ idén med miljöbrÀnslen?
â Vi hade sett att man kunde göra rapsdiesel, RME, och eftersom det odlas mycket raps i Ăstergötland sĂ„ sĂ„g vi en potential att förĂ€dla lantbrukets produkter till en högvĂ€rdig produkt som diesel. Det sĂ„g vĂ€ldigt gynnsamt ut nĂ€r vi tittade pĂ„ det. Det var lĂ„ga rapspriser och ganska höga oljepriser, sĂ„ affĂ€rsmodellen var spĂ€nnande.
SĂ„ vad gjorde ni?
â Vi bestĂ€mde oss för att köpa in ett lass RME och provsĂ€lja. DĂ„ insĂ„g vi snabbt att det var inte brist pĂ„ produkten utan mer en brist pĂ„ kunder som visste hur de skulle anvĂ€nda produkten. SĂ„ vi fokuserade pĂ„ försĂ€ljningsledet, att vara nĂ€ra kunderna och hjĂ€lpa dem att fĂ„ det att funka. Den rollen hade ingen annan tagit pĂ„ marknaden sĂ„ den tog vi, nĂ€ra kunden.
SÀljer ni fler brÀnslen idag?
â Ja, 2014 började vi ocksĂ„ sĂ€lja HVO. Det görs pĂ„ slakteriavfall och avfallsfetter och restoljor, som till exempel frityrolja. HVO Ă€r en förnybar diesel, en kopia av vanlig fossil diesel. Ett bra komplement till biodieseln, RME. En del företag anvĂ€nder bĂ„da brĂ€nslena, det gör vi pĂ„ vĂ„ra gĂ„rdar, och andra föredrar nĂ„got av dem.
â Vi har siktet instĂ€llt pĂ„ att fortsĂ€tta bredda portföljen. Vi sĂ€ljer ocksĂ„ ED95 som Ă€r ett spĂ€nnande brĂ€nsle. En etanoldiesel som tillverkas av bland andra Agroetanol i Norrköping.
Vilka fordon kan köra pÄ de hÀr brÀnslena?
â RME och HVO Ă€r lĂ€mpliga för alla typer av dieselfordon. ED95 krĂ€ver en specialbyggd dieselmotor. Idag Ă€r det Scania som gör ED95-lastbilar. Det Ă€r som biogas, du mĂ„ste ha rĂ€tt lastbil.
Kan jag börja tanka HVO Àven om jag har kvar vanlig diesel i tanken?
â Ja, HVO Ă€r en kopia av dieselmolekylerna, förutom att det Ă€r förnybar rĂ„vara i stĂ€llet för rĂ„olja. Den funkar i alla dieselfordon, gamla som nya. PĂ„ gĂ„rdarna har vi tankat HVO i bĂ„de gamla och nya traktorer och det funkar utmĂ€rkt. Ibland till och med bĂ€ttre, dĂ„ den sotar mindre och har högre cetantal (mĂ„ttet pĂ„ tĂ€ndvilligheten hos dieselmotorbrĂ€nslen) och Ă€ven bĂ€ttre vinterkvalitet.
Vad Àr skillnaden jÀmfört med de ecobrÀnslen de stora oljebolagen sÀljer pÄ sina mackar?
â Eftersom vi sedan 1,5 Ă„r tillbaka har en lagstiftning i Sverige som tvingar oljebolagen att blanda i förnybart sĂ„ har de blandningar dĂ€r de blandar i ett antal procent HVO och RME i fossil diesel. Lagen tvingar oljebolagen att minska sina vĂ€xthusgasutslĂ€pp med 21 procent. Det Ă€r olönsamt för dem att blanda i mer Ă€n man mĂ„ste. Det innebĂ€r att om det finns en pump med hög inblandning av förnybart sĂ„ har de en annan pump med lĂ„g inblandning.
Har ni mÄnga konkurrenter i Sverige?
â Ja, men det finns inga som har fokuserat pĂ„ bara förnybara biodrivmedel, som vi gör. SĂ„ konkurrenterna vi har sĂ€ljer bĂ„de förnybart och fossilt.
Finns det nÄgra lagar och bestÀmmelser som begrÀnsar er?
â Nej, inte just nu, men det finns orosmoln runt hörnet. Vi har fortfarande skattebefrielse pĂ„ rena biodrivmedel i Sverige. Man betalar inte energi- och koldioxidskatt. Tack vare det kostar HVO och RME ungefĂ€r som diesel. Det har inneburit en enorm drivkraft för omstĂ€llningen i Sverige.
Ni delar spelplan med fordons- och oljeindustrierna. Hur Àr det?
â VĂ„r tillvaro Ă€r vĂ€ldigt politiskt beroende och pĂ„verkas dĂ€rför av starka branscher. Framför allt pĂ„verkas vi av EU-politik och EU:s statsstödsregler. DĂ€r regleras hur ett EU-land fĂ„r ge stöd till vissa produkter genom skattelĂ€ttnader. Dessa regler ska bland annat sĂ€kerstĂ€lla att biodrivmedel inte blir billigare Ă€n fossila brĂ€nslen, vilket blir kontraproduktivt med tanke pĂ„ de klimatmĂ„l vi har.
â Andra utmaningar gĂ€ller rena Ă„kerbaserade biodrivmedel, som idag tillverkas av lokala rĂ„varor som raps och vete till exempel. Den pĂ„stĂ„dda konflikten mellan mat och brĂ€nsle mĂ„ste vara ett av tidernas mest lyckade lobbyarbeten frĂ„n oljeindustrin. Trots att den frĂ„gan senare har nyanserats sĂ„ lever arvet frĂ„n debatten kvar i statsstödsreglerna och skattehöjningar hotar efter 2020. Det pĂ„gĂ„r ett intensivt arbete frĂ„n svenskt hĂ„ll att förhindra detta.
Hur pÄverkar det lantbruken att odla biodrivmedel pÄ Äkermarken?
â Bara positivt. NĂ€r efterfrĂ„gan ökar pĂ„ jordbrukens produkter sĂ„ Ă€r det lönsamt att bedriva jordbruk och man fĂ„r fler grödor att vĂ€lja bland. Till exempel stĂ„r biodieselindustrin för mer Ă€n hĂ€lften av efterfrĂ„gan pĂ„ raps i Europa och Ă€r alltsĂ„ viktig för rapsodlingen. I Sverige Ă€r vi duktiga pĂ„ rapsodling och i takt med ett varmare klimat kommer vi kunna odla raps lĂ€ngre norrut Ă€n idag. Raps har dessutom en skördehöjande effekt pĂ„ efterföljande gröda.
SÄ vad hÀnder, Àr er verksamhet hotad av EU-reglerna?
â Vi ser en fortsĂ€ttning för vĂ„r verksamhet men vi Ă€r politiskt beroende sĂ„ vi mĂ„ste ha en verksamhet som klarar av Ă€ndrade beslut. Just nu finns det utmaningar som mĂ„ste lösas, framför allt pĂ„ EU-nivĂ„. Men det finns ocksĂ„ ljus i tunneln, Frankrike har hittat andra sĂ€tt att hantera biodrivmedel. DĂ€r bedömer de etanol pĂ„ ett sĂ€tt som ger lĂ„g skatt och gör det fördelaktigt gentemot bensin.
Ăr regelverket en tung del för er?
â SĂ„nt hĂ€r regel- och skattekrĂ„ngel har vi fĂ„tt lĂ€ra oss att leva med. Dörren kommer inte att stĂ€ngas för biodrivmedel i Sverige, det finns lösningar pĂ„ att fortsĂ€tta anvĂ€nda det. Rena biodrivmedel kommer att vara en förutsĂ€ttning för att nĂ„ de mĂ„l Sverige har om fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och att inte ha nĂ„gra nettoutslĂ€pp av klimatgaser 2045.
Om Äkermarksodlingen verkligen begrÀnsas, hur skulle en annan lösning se ut för er?
â Idag Ă€r vi och vĂ„ra kunder oberoende av oljebranschen och försĂ€ljningen av fossila brĂ€nslen. Vi har ett eget skattesystem, dĂ€r företag som vill prestera mer Ă€n reduktionspliktens 21 procent tillĂ„ts gĂ„ före och driva pĂ„ utvecklingen. De möjliga spĂ„r som har presenterats framöver, om det inte lyckas med skattebefrielsen, innebĂ€r att den förnybara försĂ€ljningen kopplas till en försĂ€ljning av fossila brĂ€nslen.
Hur dÄ?
â Att den mĂ„ste bli en del av reduktionsplikten av vĂ€xthusgaser pĂ„ 21 procent, som krĂ€vs av oljebolagen idag. I ett sĂ„dant system blir det full skatt pĂ„ rena biodrivmedel och det skulle krĂ€vas en samtidig försĂ€ljning av fossila brĂ€nslen för att fĂ„ kalkylen att gĂ„ ihop.
Du menar att ni skulle tvingas börja sÀlja fossila brÀnslen?
â Ja, det skulle kunna vara ett scenario, rena biodrivmedel skulle inte kunna konkurrera ensamma sĂ„ som vi gör idag, utan tvingas bli beroende av en fossil försĂ€ljning. Det ser vi som ett jĂ€ttestort steg bakĂ„t i utvecklingen, att med lagstiftning faststĂ€lla en fossil brĂ€nsleandel pĂ„ cirka 80 procent. FrĂ„gan Ă€r fast i EU-regelverket, men jag vet att bĂ„de Sveriges politiker och svenska företag försöker att hitta en lösning dĂ€r.
Tror du att opinionen, med Greta Thunberg i spetsen, pÄverkar EU i detta?
â Ibland gĂ„r det inte sĂ„ snabbt. Opinionen Ă€r snabbare Ă€n regelĂ€ndringarna i EU. Det Ă€r det som Ă€r problemet. Det Ă€r trögt att Ă€ndra de hĂ€r systemen. Det som kan verka enkelt, att Ă€ndra ett Ă„rtal i reglerna frĂ„n 2020 till 2022, Ă€r inte sĂ„ lĂ€tt. Men Greta spelar en mycket viktig roll i att synliggöra behovet av att agera nu och det Ă€r tydligt att den kĂ€nslan sprider sig till allt fler.
â Det hĂ€r Ă€r ingen ny situation för oss. Under hela vĂ„r resa har det varit det ena hotet efter det andra regelmĂ€ssigt. Det har inte blivit som man hoppats alla gĂ„nger, men det har inte heller blivit det vĂ€rsta scenariot.
Till sist mÄste jag frÄga: Hur hinner ni med allt, lantbruken och Energifabriken?
â Kalendern Ă€r förstĂ„s viktig, men vĂ„r likartade situation gör att ingen kalender Ă€r viktigare Ă€n nĂ„gon annans. Vi Ă€r i ungefĂ€r samma skede i livet. Vi har barn, vi har gĂ„rdar och vi har Energifabriken. Att vara sex personer som kan hjĂ€lpas och dĂ€r vi alla hela tiden ser till den gemensamma totallösningen har varit en framgĂ„ngsfaktor. Att vi idag Ă€r 29 personer underlĂ€ttar förstĂ„s enormt. Allt Ă€r inte sĂ„ beroende av oss sex lĂ€ngre.