Oppositionsråd i Region Östergötland Kaisa Karro (S) och regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M).
Vistas du i Sverige illegalt så ska offentliganställda vara skyldiga att anmälda dig till polisen. Det är vad som bör gälla enligt Tidöavtalet som regeringspartierna M, KD och L, tillsammans med SD, står bakom. Frågan håller på att utredas på uppdrag av regeringen, men röster har höjts mot förslaget. I Östergötland går nu oppositionspartierna S, V, C och MP ihop i en gemensam motion mot vad man kallar för en angiverilag. Motionen föreslår att man ska begära att regeringen undantar regionens medarbetare från en eventuell anmälningsplikt.
– De medarbetare som jobbar inom sjukvården i Sverige, vare sig man är undersköterska eller läkare, de ska jobba med patienter och rädda liv, inte att ange, säger Kaisa Karro (S), oppositionsråd i Region Östergötland.
Samtidigt nämner Tidöavtalet sjukvården som ett exempel på verksamheter där en anmälan skulle kunna "strida mot ömmande värden".
Varför inte vänta tills utredningen är klar och det finns ett skarpt förslag?
– För oss handlar det här verkligen om vilket samhälle vi vill ha. Vi tycker inte att angiveri hör hemma vare sig i Östergötland eller Sverige, och därför är det viktigt att agera redan nu, för att också protestera och visa att det här inte är rätt väg som vi tror att vi vill gå.
Hur tycker du att man ska hantera personer som vistas i Sverige utan tillstånd?
– Vi har ju myndigheter som till exempel polisen som har som arbetsuppgift att jobba med de här frågorna. Men att våra lärare ska ange elever, eller att läkare och sjuksköterskor ska ange patienter som är i behov av vård, det tycker vi är helt fel. Men de lagar och regler som finns i Sverige måste ju självklart följas.
Marie Morell (M) är regionstyrelsens ordförande. Hon säger att hon vill vänta med ett ställningstagande i frågan om anmälningsplikt tills utredningen är klar. Regionstyret skrev dock i en interpellation i februari att en anmälningsplikt inte skulle vara förenlig med offentlighets- och sekretesslagen.
Står ni fast vid det?
– Ja, vi har ju inte ändrat någon ståndpunkt egentligen sedan vi skrev det, säger Morell.
– Men i grund och botten så handlar det om att det måste fram ett konkret förslag som vi kan skriva remissvar på.
Det har framförts argument om att anmälningsplikt inom sjukvården skulle kunna leda till att vissa människor inte vågar söka vård, och att den på så sätt skulle vara ett hot mot liv och hälsa.
Är du orolig för ett sånt scenario?
– Det här är ju då personer som väljer att trotsa de rättsliga beslut som vi har fattat, och det är en komplex moralisk fråga hur man ska hantera det. I grund och botten kan ju jag sympatisera med att alla människor borde ha rätt att vistas var man vill, hur man vill. Men det blir ju en komplex fråga när man ska koppla på olika typer av välfärdssystem och vem som har möjlighet och rätt att nyttja dem.
Kritiker till en anmälningsplikt menar ju att människors liv och hälsa väger tyngre än eventuella problem med att någon vistas här olagligt.
– Nej, så är det ju naturligtvis.
Marie Morell fortsätter:
– Men vi får se, i dagsläget finns inget förslag, och i Tidöavtalet är sjukvården angiven som ett tänkt undantag. För man ser just de här etiska dilemmana.
Utredningen av frågan om anmälningsplikt ska vara färdig senast den 30 september 2024.