- Förändringen sker genom att vi tillsätter fruktos (fruktsocker), säger Rolf Månsson, vd för Sveriges biodlares riksförbund (SBR).
Han anser att SBR därmed håller sig inom lagens råmärken och Livsmedelsverkets föreskrifter.
- Vi får inte blanda i främmande tillsatser, men fruktos finns naturligt i all honung.
Matlagningshonungen säljs med samma blågula etikett som den svenska kristalliserade honungen på burk.
Men är det då "honung av högsta kvalitet" som det står på locket till glasflaskan?
- Ja, det är samma kvalitet och samma smakförnimmelse. Vi förstör inte produkten.
Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om honungens sammansättning gäller följande:
"När honungen saluhålls som honung eller används i någon annan produkt som är avsedd som livsmedel får inga livsmedelsingredienser, inbegripet livsmedelstillsatser, ha tillförts den, och inte heller får något annat än honung tillsättas."
Men lite fruktsocker går väl bra att tillsätta?
- Nej, det får man inte göra. Då är det inte honung längre, säger Anders Larsson, byrådirektör vid Livsmedelsverket.
Han lutar sig mot EG-direktivet som säger att honung på inga villkor får manipuleras.
Räddningen för SBR är att man kallar produkten för matlagningshonung.
- Då hamnar den inom en gråzon och är därför inte olaglig, säger Anders Larsson.
Men han är ändå tveksam till den här sortens märkning som kan uppfattas som vilseledande.
- Med etiketten i blickfånget försöker man på så vis få konsumenterna att tro att det rör sig om en äkta produkt.
På etiketten framgår med fin stil att matlagningshonung "får sin flytande konsistens genom hög halt av fruktsocker."
Enligt Rolf Månsson, är begäret efter flytande honung stor i Sverige. Två faktorer är betydelsefulla bakom den ökande efterfrågan:
- Varenda kanal har ju matprogram och Tina (Nordström) kan väl inte ha undgått någon. Dessutom har vi många människor med invandrarbakgrund som är vana vid att använda flytande honung i matlagningen.
Flytande honung betraktas som lättare att använda. Försäljningen i landets butiker inleddes i slutet av oktober och går enligt Rolf Månsson mycket bra.
Svenska biodlare har i många år värnat om den höga kvaliteten på den energirika naturprodukten. De äger dessutom SBR till 60 procent, men frågan är i vilken omfattning de har fått vetskap om vad som sker med deras honung.
- Vi kan inte gå ut och fråga alla biodlare vad de tycker, säger Rolf Månsson.
De senaste dagarna har han fått kritiska frågor från biodlare angående den flytande honungen, men också uppmuntrande tillrop.
Rolf Månsson tror att viljan att acceptera den nya matlagningshonungen är en generationsfråga. De äldre vill slå vakt om den svenska kristalliserade honungen, medan yngre jublar över att det "äntligen händer nåt på en växande marknad".
Det är annars inga svårigheter att sälja svensk honung. Den inhemska årsproduktionen ligger runt 3 000 ton medan förbrukningen av honung (svensk och utländsk) i Sverige är det dubbla, 6 000 ton.
Behovet av import gör att det förekommer honung av skiftande smak och kvalitet.
Corren har förgäves sökt SBR:s ordförande Bengt Stahre och östgötadistriktets ordförande Weine Karlsson för kommentarer.