Olof tycker att det är moraliskt fel att Facebook är nonchalanta.
– Vi har kontaktat Facebook om vad som hänt men de svarar oss inte ens, säger han.
Bedrägerier med hjälp av internet ökar och blir en allt större uppgift för polisen. Det kan handla om personer eller företag som vill ha tillgång till andras personuppgifter, pengar eller konton.
Ett sätt för bedragarna är att utge sig för att vara en viss person och bedragaren beställer varor, gör affärer eller erbjuder tjänster i den kapade, eller uppdiktade, identitetens namn.
Kort sagt: Den som vill bli din vän på sociala medier, erbjuder dig lån på Facebook eller säger att hen vill köpa dina utannonserade möbler, kan vara någon helt annan än vad du tycker det ser ut som.
Olof (som inte medverkar med sitt efternamn) upptäckte för en tid sedan att någon använder hans döda mors bild i sin profil på Facebook. Modern gick bort för ett drygt år sedan. Men nu driver någon en Facebook-profil med moderns bild, fullt aktiv i att skriva i andra människors trådar, skicka ut vänförfrågningar och sprida erbjudanden om olika privatlån.
Familjen har kontaktat personen som driver kontot och krävt att det tas bort men utan framgång.
– Det är som att skicka mejl till ett svart hål. Det ligger någon sorts affärsverksamhet bakom det här, tror Olof.
Samma svarta hål är företaget Facebook; där har ingen bemödat sig om att svara på anmälningarna som familjen gjort.
Olof har inte vänt sig till polisen eftersom han tänker att beteendet är makabert men inte olagligt. Men på östgötapolisens bedrägerienhet säger förundersökningsledare Mikael Månsson att det kan röra sig om brottet olaga identitetsanvändning. Att använda någon annans identitet på vissa sätt blev straffbart i juli 2016.
– Det låter absolut som om det kan vara olaga identitetsanvändning, säger Mikael Månsson då han får skeendet beskrivet.
Den som blir utsatt för identitetsstöld i någon skepnad ska spara så mycket information som möjligt för att underlätta polisens utredningsarbete, råder Mikael Månsson. På Facebook kan det röra sig om att ta skärmdumpar (spara bilder av sidor) som visar publiceringar och konversationer.
– Man ska spara på sig så mycket man kan, då kan vi sedan forska djupare efter mer uppgifter, säger han.
Olof tror att den som missbrukar hans döda mors bild gör det i syfte att driva affärsverksamhet. Och förundersökningsledare Mikael Månsson konstaterar att det i samband med affärer finns risk för att råka på falska identiteter. Många av polisens utredningar handlar om personer som på köp- och säljsajter utger sig för att vara någon annan, med falska eller kapade kontaktuppgifter. Bedragarna får köparen att betala pengar för varor till deras konto. När köparen sedan undrar varför hans vara aldrig kommer med posten och försöker kontakta säljaren, upptäcker han att kontaktuppgifterna går till en helt ovetande och utnyttjad person.
Ett annat bedrägerisätt är att påstå att man är en köpare med ärliga avsikter, men i själva verket försöker man dölja svarta pengar. Undertecknad reporter blev nyligen, då jag annonserade ut en möbel på Blocket, kontaktad av ”Stefanie” som gav sken av att vara utländsk student. ”Stefanie” ville gärna köpa möbeln och skrev i mejl att den skulle transporteras till Tyskland, så att en agent skulle sköta kontakten i Sverige och hämta möbeln och ”Stefanie” skulle genast sätta in pengar på mitt Paypal-konto – så kunde ”Stefanie” bara få mina uppgifter, tack?
Mikael Månsson på polisens bedrägerienhet hummar igenkännande.
– Mycket vanligt sätt, säger han.
Vad är affärsidén i de här fallen?
– Ibland har de lurat någon annan person att betala pengar för varan, och så får du de pengarna insatta på ditt konto. Så du kan bli misstänkt för penningtvätt helt plötsligt, säger Mikael Månsson.
– Eller också mejlar de ett underlag till dig på en transaktion till ditt konto. Men det är ett falskt underlag. Kollar du inte ditt konto och ser att inga pengar kommit in, kan de hämta varan och du har inte fått några pengar.
Vi har kontaktat Facebook och frågat hur företaget agerar för att hjälpa personer som drabbas av identitetsstöld, likt Olof. På Facebooks hjälpcenter-sida står det: ”Konton som stjäl andras identiteter är inte tillåtna på Facebook.” Men företaget har inte svarat på tidningens frågor.