Landstingsstyrelsens ordförande Marie Morell, M, var först upp i de för dagen nya talarstolarna. Hon tog fasta på siffrorna som visar att andelen personer som upplever sig ha en bra hälsa har ökat i de flesta befolkningsgrupper, med undantag för gruppen med låg utbildning, och på den statistik som visar att fyra av fem östgötar tycker att man har tillgång till den vård man behöver.
– Landstinget i Östergötland har haft en fantastisk utveckling de senaste åren, då vi gått från bottenlandstingen till att ligga i toppen, sa Marie Morell.
Hon fick mothugg av Emil Broberg, V, som menade att hälsan förvisso blivit bättre för de flesta, men alltså inte alla.
– Det finns skillnader mellan grupper, och de har ökat under tiden som Moderaterna har styrt. Är det inte viktigt?
Christoffer Bernsköld, S, undrade hur man kan vara nöjd när LiÖ fallit från 10:e till 19:e plats i en jämförelse för cancervård, och hans partikamrat tillika gruppledare Mats Johansson slog fast att ett politiskt misslyckande inte kan göras tydligare än genom det löftesbrott som skattehöjningen innebar.
– Resultatet för primärvården är för klent, sa Mats Johansson, och det pekar på behovet av en ny ledning.
– Socialdemokraterna är beredda att axla ansvaret.
– Det känns att valrörelsen kommit igång, konstaterade Marie Morell. Men det är ett oskick att skrämma upp folk med att säga att inget fungerar i cancervården, när det gäller bröstcancer så har det blivit mycket bättre och vi jobbar med prostatacancer och koloncancer.
Från de styrande partierna ville Göran Gunnarsson, C, gärna tala om trafiknämnden, där han är ordförande.
– Fler reser med Östgötatrafiken, och ännu fler skulle kunna tänka sig att göra det om vi hade tätare turer. Vi behöver högre kapacitet på de tyngre linjerna, i Linköping och Norrköping.
Årsredovisningen slår fast att det är turtätheten som är den tyngst vägande faktorn när man överväger att åka kollektivt.
Sara Larsson, C, är ordförande i Patientnämnden och kunde berätta att antalet ärenden dit minskade något förra året, till 1 046 registrerade ärenden.
– De flesta som hör av sig är kvinnor, 64 procent. Den största åldersgruppen är 60–69-åringarnas, och den näst största 20–29-åringarna. Vanligast är att patienten själv kontaktar patientnämnden, sa Sara Larsson.