Det står klart efter ett beslut från Centrala etikprövningsnämnden, som anser att integritetsintrånget på de döda är väldigt litet.
Det aktuella forskningsprojektet omfattar fyra delprojekt och syftar till att studera blodprover från patienter med olika sjukdomstillstånd.
Det fjärde delprojektet gäller patientprover som analyseras för bestämning av alfa-fetoprotein, AFP. Forskarna fick dock bekymmer i samband med att de samlade prover till delprojektet under ett års tid.
Många hann dö
Det visade sig nämligen att många patienter hade avlidit innan behandlande läkare hade hunnit tillfråga dem om deras samtycke till att proverna fick användas i forskningsprojektet.
Forskarna vill också kunna få tillgång till de avlidna patienternas journaler och ansökte därför om att få ändra i villkoren för projektet.
Regionala etikprövningsnämnden avslog dock ansökan i december 2012. Nämnden tyckte inte att det är rätt att samla in prover utan att patienterna har samtyckt om det.
Viktig kunskapsvinst
Efter att forskarna överklagade gick frågan vidare till Centrala etikprövningsnämnden. Och där resonerar man annorlunda, vilket borde göra Linköpingsforskaren och hans kollegor glada.
Nämnden anser att det går bra att ändra villkoren för projektet så som forskarna har önskat sig. Ett skäl är att man anser att ”provresultaten från avlidna patienter knappast kan ha medicinsk betydelse för efterlevande”.
Ett annat skäl är att det integritetsintrång som det innebär att forskargruppen får tillgång till för projektet ”relevanta kliniska uppgifter om avlidna genom journaler får anses vara litet”.
Nämnden menar dessutom att kunskapsvinsten, som forskarna kan göra med hjälp av de dödas blodprover, får betraktas som ”viktig”.