I Region Östergötland har man som mål att alla som fått en cancerdiagnos ska få påbörja sin behandling inom 21 dagar. Delmålet är 85 procent. Det har man inte uppnått än, men förra kvartalet nåddes målet för 76 procent av patienterna. Det är det bästa resultatet sedan mätningen påbörjades 2012, då nåddes målet bara för 55 procent av patienterna.
– Vi är väldigt stolta över att vi lyckats korta väntetiderna så bra, säger Ann Josefsson som är chef över centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård.
Kvinnor med bröstcancer tas om hand snabbt. Andra kvartalet i år opererades 95 procent av bröstcancerpatienterna inom tre veckor. Framgången beror mycket på att det utarbetats ett sätt att lotsa kvinnor med bröstcancer genom vårdkedjan och att sedan drygt ett år finns en regionövergripande bröstenhet vid Universitetssjukhuset i Linköping. Ann Josefsson liknar det vid att det byggts en hängränna mellan de olika stuprören (klinikerna).
– Det är en en framgångssaga, säger Ann Josefsson.
Bara 41 procent av män som drabbas av prostatacancer i Östergötland kommer i behandling inom 21 dagar. Det är långt från målet. Att jämföra väntetiderna för patienter som drabbas av prostatacancer med dem som har bröstcancer rakt av, går inte. Det är oftast mer bråttom att komma i behandling för bröstcancer.
– Prostatacancer har så många ansikten. Den kan vara mer eller mindre aggressiv, berättar Ann Josefsson.
De som drabbats av en mer aggressiv variant måste förstås komma i behandling fort, men för många finns ingen anledning att hasta.
– Det kan till och med vara bra att patienten får landa i att ha fått beskedet om det inte finns anledning att agera snabbt, säger Ann Josefsson.
Men hon är inte alls nöjd med att alldeles för många får vänta för länge. Därför kommer extra fokus att läggas just på patienter med prostatacancer med syfte att skapa ett arbetssätt med dem, likt det med bröstcancerpatienterna.
Med start i år genomförs en särskild nationell satsning för att korta köerna till cancervård. Satsningen pågår fram till 2018. Det görs genom så kallade "standardiserade vårdförlopp" enlig dansk modell. Först ut är fem cancerdiagnoser: Blodcancer, huvud- och halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, urinblåse- och urinvägscancer och just prostatacancer. Från och med 2016 kommer ytterligare tio diagnoser att få ett standardiserat vårdförlopp där vad ska göras inom vilka tidsgränser beskrivs,