Inom rättspsykiatrin vårdas personer som tilldömts vård efter att ha begått ett brott under påverkan av allvarlig psykisk störning. De som vårdas har ofta en missbrukarbakgrund och en stor andel har schizofreni eller andra psykotiska sjukdomar. Där vårdas även personer med annan psykiska ohälsa, som riskerar suicid eller har neuropsykiatriska syndrom. I undantagsfall vårdas även patienter vars vårdbehov inte kan tillgodoses inom allmänpsykiatrin.
Men många patienter upplever att bemötandet i vården brister och att det finns en rädsla att framföra kritik och synpunkter då det kan leda till tvångsåtgärder. Det framgår av en rapport från 2020 som tagits fram av organisationen Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, som nu även driver projektet Inflytande i rättspsykiatrin. I rapporten efterlyser ett 30-tal patienter en ökad förståelse och ett bättre bemötande av profession och myndigheter.
– Stigmatiseringen kring den här gruppen är stor och påverkar dem som befinner sig i den rättspsykiatriska vården. Många upplever att bemötandet brister och att man inte blir sedd som en person, berättar Emelie Lundin, projektledare, på en presskonferens på onsdagen.
Målet med projektet är öka patienternas inflytande över vården och öka förtroendet mellan vårdgivaren, patient och anhöriga. Arbetet görs bland annat i samarbete med Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena som är en av fem regionkliniker i landet. Där jobbar vårdutvecklaren Jenny Åslund som berättar att kliniken har ett vårduppdrag och ett uppdrag som handlar om samhällsskydd.
– Vi ska både vårda rättspsykiatriska patienter, dels för att de ska rehabiliteras, behandlas och bli bättre i sin sjukdom. Dessutom ska vi försöka se till att återfall i brottslig gärning minskas eller förebyggs. Visionen är att ge högspecialiserad vård som tar till vara på patientens resurser och ka förutsättningen för att patienten så snabbt så möjligt återanpassas till samhället.
Genom att ta till vara erfarenheter från både tidigare och inneliggande patienter och deras anhöriga är förhoppningen att utveckla vården. Därför vänder sig projektet även till personal och chefer inom rättspsykiatrin, nyckelpersoner i kommunala verksamheter och till engagerade personer inom brukarrörelsen.
På plats fanns även Anna Paulsen, ordförande för Autism och Aspergerföreningen i Östergötland som har drygt 1400 medlemmar.
– Vi vill förbättra levnadsvillkoren för personer med autism, det finns mycket brister och okunskap i samhället.
Föreningen arrangerar en rad aktiviteter för sina medlemmar, men det är svårt nå de som kan behöva deras stöd.
– Vår målgrupp i föreningen är den näst vanligaste gruppen, patienter inom rättspsykiatrin, och därmed känner vi att projektet är väldigt viktigt för oss.
Inom projektet kommer gemensamma träffar att anordnas och Anna Paulsen berättar att det är viktigt att få deras medlemmar att våga bryta tystnaden som ofta finns efter att ha vårdats i rättspsykiatrin. Genom projektet ska man också starta fokusgrupper och starta studiecirklar där personer med samma bakgrund kan träffas. Detta görs i samarbete med studieförbundet Sensus.
– Som person blir du stärkt av att träffa andra i samma situation, säger Anna Paulsen.
Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden och pågår mellan 2020-2023.